Historiskt maktövertagande i Skurup

Det blev ett livat kommunfullmäktige, där ord som odemokratiskt, statskupp och avfällingar yttrades från talarstolen. Sedan ajournerades mötet för julbord. Som efterrätt klubbades så det nya styret.

Svenskt, på sitt eget vis.

Man kan ha invändningar mot att sitta kvar som vilde i en folkvald församling, men ur lagens synpunkt är det så det fungerar: man väljs in på en partilista men alltid på personligt mandat. Därmed är det i fullständig demokratisk laga ordning. Att ledamöter som har hoppat av eller uteslutits påverkar styren vet vi från riksdagen och andra kommunfullmäktigeförsamlingar. Ystad är ett exempel.

Det hindrar inte att massavhoppen från SD och den nybildade konstellationen för maktövertagande är något högst anmärkningsvärt. Frågan om vad de Skurupsbor som lade sin röst på SD 2018 förväntade sig är väl värd att ställa. Demokratiska samlingspartiet, DSP, som Jörgen Lidfeldt döpt sitt nya parti till, har ännu inte vunnit några röster hos Skurupsborna men dess representanter har nu sju mandat, vilket motsvarar tredje största parti i fullmäktige. Det samtidigt som SD gått från störst till nummer fyra.

Det är också intressant vad väljarna tänker om de övriga partierna i den brokiga nya majoriteten. Även inom Socialdemokraterna har det rapporterats sprickor, alla har inte ställt upp på maktskiftets premisser. Det var också oklart in på mållinjen vilka som egentligen ingår i den nya majoriteten, då bland annat Centerpartiet deklarerade att man inte samarbetar med Vänsterpartiet. De två partiernas representanter hade dock skrivit under dokumentet ”Ny majoritet med ansvar för Skurup”.

Lena Axelsson (S) blev vald till kommunstyrelsens ordförande utan votering. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Skurupspartiet valde att inte delta i beslutet, vilket var en markering mot tillvägagångssättet och möjligen också förebådar ett överklagande om giltigheten.

Med valet av Jörgen Lidfeldt (-) som förste vice ordförande i kommunstyrelsen underströks den nya majoriteten. Den klassiska oppositionsposten, andra vice ordförande lämnades tom. Anders Bengtsson (L) fick den viktiga posten som ordförande för viktiga Skurups kommunhus AB. Det nya styret kan i huvudsak därmed sägas utgöras av Socialdemokraterna, Jörgen Lidfeldt med vänner (DSP) och Liberalerna.

Vad vill då det nya styret, där Lena Axelsson (S) ska ta tag i rodret?

Budgeten för 2022 är sedan tidigare klubbad, enligt den dåvarande majoriteten med SD intakt. Så här råder motsatt förhållande till det i Ystad, där S för andra året i rad vann budgetomröstningen men inte ämnar ta över styret. Fram tills valet är alltså begränsningarna tydliga för vad ett nytt Skurupsstyre kan åstadkomma.

Den provisoriska programförklaringen som den nya gruppen presenterade inför fullmäktige var inte imponerande djup. Den koncentrerades på en A4 med kritik mot att delegeringen i den politiska beslutsprocessen varit extrem. Den handlade också om underfinansiering av verksamheterna trots höga statsbidrag, om investeringar som inte anses full ut finansierade samt om att trygghet också måste handla om att involvera mer av förebyggande arbete.

Hur det nya styret lotsar Skurup in mot nästa val blir spännande. Det lär också avgöra om det blir en grund för ett möjligt nytt styre efter valet. I det ska Socialdemokraterna lyckas övertyga om sin styrförmåga, Demokratiska Samlingspartiet ska etablera sig och locka väljare av egen kraft och Liberalerna med flera ska klara sig kvar i fullmäktige.

Nationellt kommer Skurup åter upp i nyhetsflödet. Den intressanta frågan om hur nära delar av Socialdemokraterna och delar av Sverigedemokraterna ligger varandra väcks på allvar. Det är sannolikt inte sista gången. Ibland är kommunpolitik mer än kommunpolitik.