Hellre bra lärare än många
23 miljarder kronor mer än Alliansen har Miljöpartiet skrapat ihop till skolan för de kommande fyra åren, enligt de grönas matematik. Det ska finansieras genom högre skatter på arbete och transporter. Bland annat ska lärarna få betala mer av sin lön i skatt, vilket gör att eventuell lönehöjning i verkligheten blir mindre.
Annars är högre löner en rimlig prioritering. De bästa lärarna ska ha väsentligt mycket mer betalt än de har i dag. Lärare som tar jobb i skolor där förutsättningarna för att nå goda resultat är sämre än i andra, bör också få extra påfyllning på bankkontot. Då krävs det fackförbund som är beredda att ställa krav på sina medlemmar och agera för större individuella löneskillnader. Tyvärr är lärarförbunden upptagna med att skylla skolans brister på politiska beslut.
Att få en enskild dålig skola att förbättra sina resultat är inte svårt. Det handlar om att tillsätta en ledning med pedagogisk kompetens av högsta klass. Lärare måste ges rätt stöd för att klara av sitt uppdrag och lärare som inte vill eller kan klara av kraven får lämna jobbet.
Svårare blir det när ett helt skolsystem ska bli bättre. Ofta leder det till krav om hårdare kontroll och regleringar, vilket möjligen kan hjälpa till att upptäcka de sämsta skolorna. Samtidigt är effekterna av kontroll svåra att mäta och hårda regleringar innebär att färre skolor vågar pröva nya pedagogiska metoder. Risken är också att siktet ställs in mot fel mål‚ som den skeva vinstdebatten där politiker från vänster till höger genom förhastade och slarviga uttalanden orsakar stor skada för hela skolsektorn.
När Miljöpartiet vill lägga pengar på att skolorna ska öka mängden anställda görs det mot bakgrundsbeskrivningen att skolans resurser minskar. Det är inte sant. Sveriges kommuner och landsting (SKL) konstaterade i somras i rapporten ”Fyra myter om skolan”:
1. Lärartätheten har ökat under 2000-talet. 2. Resurserna per elev har ökat stadigt. 3. Barngrupperna i förskolan växer inte. 4. Modern teknik förbättrar inlärningen.
Enligt SKL har även antalet skolpsykologer, skolsjuksköterskor, skolkuratorer och specialpedagoger blivit fler under 2000-talet.
Det är möjligt att skolan behöver mer pengar. Pengar som gör det möjligt att höja lönerna för de bästa lärarna, höja kvaliteten i lärarutbildningen och göra yrket attraktivare. Genom att sätta stopp för kommunala investeringar i nöjesanläggningar, rensa i myndighetsfloran och sälja offentligt ägda bolag kan en mängd resurser frigöras. Högre skatter på arbete kommer däremot att skada Sveriges konkurrenskraft, vilket leder till att färre barn får jobb när de blir vuxna. Står inte det i någon skolbok?
