Annons
Ledare

Petter Birgersson: Hårdare tag mot stöld från välfärdsstaten

Det är sällan någon fälls för bidragsbrott. Det är en slags ironi att Utbetalningsmyndigheten införs som svar på det. Förmodligen en nödvändig ironi.
Petter BirgerssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 6 september 2023
Petter Birgersson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Bidragsbrottsutredaren Amir Rostami med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
Bidragsbrottsutredaren Amir Rostami med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.Foto: Claudio Bresciani / TT

Ekonomistyrningsverket, ESV, beräknar att runt 14,6 miljarder kronor av det som 2021 betalades ut från de statliga stödsystemen – exempelvis Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten – var felaktiga utbetalningar. Det utgör ungefär 2 procent av samtliga utbetalningar, och runt 4 procent om man undantar pensioner. Hälften av det handlade enligt uppskattningen om ren brottslighet.

Den förra regeringen tillsatte en utredning om bidragsfusket. Den presenterades i sin helhet på onsdagen av utredaren Amir Rostami och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Annons

Rostami kunde konstatera att det är lätt att fuska och att det är lätt att komma undan. Om 7 miljarder kronor är avsiktligt brottsligt så är det endast misstänkta bidragsbrott för 700 miljoner kronor som anmäls till polisen. Mindre än hälften av de anmälda brotten klaras upp. En extremt liten del av dem handlar om de grova bidragsbrotten. Misstanken är att betydligt mer än så är organiserat och landar i fickorna på brottsliga nätverk.

Amir Rostami konstaterar krasst: ”Det mesta av bidragsbrotten fångas inte upp. Och i synnerhet saknar vi förmåga att hantera den allvarliga bidragsbrottsligheten.”

Det uttalandet i sig säger mycket om hur litet vi vet. Med tanke på vad som har avslöjats inom assistansersättningen är det inte otroligt att det är långt mer än vad ESV uppskattar som hamnar i orätta fickor. Och då gäller detta enbart den statliga kärnan av socialförsäkringssystem.

Hur mycket av allehanda bidrag på alla nivåer – stat, region och kommuner – som går till personer och organisationer med tveksamma agendor är oöverblickbart. Inte ens de politiska partierna med underorganisationer som ungdomsförbund har ju en ofläckad historik på det området. Eller för den delen enskilda politiker som tänjer eller kliver över gränser för ersättningssystem riktade till dem.

För att försvåra brott mot bidragssystemen har den nya regeringen redan lanserat en folkräkning och att myndigheter lättare ska kunna utbyta information. Till det kommer en ny myndighet som redan den förra socialdemokratiska regeringen beslutade om. Nya myndigheter är egentligen något av det sista Sverige behöver. Men just Utbetalningsmyndigheten kan ändå ha en funktion. En generaldirektör, Per Eleblad, är utsedd och kör i gång vid årsskiftet.

Enligt uppdraget ska Utbetalningsmyndigheten kontrollera utbetalningar från andra myndigheter och analysera data för att identifiera felaktiga utbetalningar. Även arbetslöshetskassor ska vara tvungna att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten. Det vill till att denna nya kontrollmyndighet får ett starkt mandat genom relevant lagstiftning och att det leder till fler fällande domar och att fuskandet minskar.

Till detta kommer de nya förslagen från utredaren. Ett av de mest omdiskuterade men också potentiellt effektiva är att införa sanktionsavgifter om felaktiga uppgifter har lämnats eller om förändringar som påverkar utbetalningen inte har anmälts. En sådan sak är inkomstförändringar, en annan mer drastisk är att inte anmäla att en utflyttad person är avliden och att närstående fortsätter att ta emot pension från Sverige.

Självklart är också att myndigheterna själva får ansvar för att bekämpa brottslighet på ett tidigt stadium, helst så att den aldrig uppstår. För det ska de kunna få ut uppgifter från andra myndigheter men också från banker. Att Ekobrottsmyndigheten får ansvar för den här typen av brott förefaller också klokt. Liksom att den som upptäcks fuska med bidrag får en bidragsspärr under en viss period.

Med omfattande och snårigt socialförsäkringssystem är det också svårt att upprätthålla statens kontroll och allmänhetens förtroende. Att rensa i systemen, bland myndigheter och på vilka nivåer ersättningar till människor ska hanteras kommer att bli nödvändigt. Dit är det tyvärr ännu långt. Men de nu vidtagna och föreslagna åtgärderna är några mindre steg på vägen för att den svenska välfärdsstaten inte ska betraktas som en godisbutik öppen att plocka allt man vill ha – medan någon annan får betala i kassan.

Annons
Annons
Annons
Annons