Har du någon aning om skatten?
Att exakt räkna ut hur mycket skatt man som svensk har betalat under ett år är svårt, nära nog omöjligt. Deklarationen ger förstås en ledtråd, där också eventuella avdrag och skattereduktioner blir tydliga. Men det är bara en del av sanningen.
Den som är egenföretagare har som regel bättre koll på hur mycket skatt och avgifter det kostar att få ut lön. Den som är anställd kan ibland, men långt ifrån alltid, få de sociala avgifterna redovisade på lönebeskedet. Men inte ens om man får det är det helt klart vad som kan räknas som skatt. En stor del av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften, är att betrakta som skatt. Andra delar går till pensions- och socialförsäkringssystem som är obligatoriska men är tänkta att ge skydd tillbaka.
Den som har lön i det högre spannet får dock inte högre ersättning från de systemen, trots högre inbetalning. Samtidigt betalar arbetsgivare ofta extra tjänstepension som är riktad just till de individerna. Det kräver alltså en del detektivarbete och en del skattefilosofi för att räkna ut vilken skatt man egentligen betalar bara för att få ut sin lön.
När väl lönen är betald ska den också konsumeras, alternativt sparas. Beroende på preferenser och behov slår de skatterna väldigt olika. Momsen är den vanligaste konsumtionsskatten och är indelad i olika nivåer, den enhetliga momsen är långt borta. Det innebär ett antal märkliga följder där exempelvis läsk har lägre moms än kranvatten. Punktskatter gör kvittona än mer spännande att djupstudera. Alkohol- och nikotinskatterna är kanske mest bekanta för den med dessa laster. En nyare variant är skatten på bärkassar i plast. Med i sällskapet finns kemikalieskatt, avfallsskatt, avfallsförbränningsskatt, naturgrusskatt, spelskatt och några till. Det är bara att notera i kollegieblocket.
Den som betalar sin elräkning eller tankar bilen kan konstatera att staten inte nöjer sig med specialdesignade skatter för denna konsumtion utan också lägger moms på skatten. Vid årsskiftet skrevs energiskatten på el upp 45 öre k/kWh inklusive moms – om du inte bor i elområde 4 i norr förstås, där skatten är lägre. Hur stor andel av elräkningen som går i skatt varierar med förbrukningen, men det går att hitta på elräkningen. Ledarredaktionen gissar på 40-50 procent. Fram med miniräknaren!
Tankar du bensin eller diesel? I november stod energiskatt, koldioxidskatt och moms för 59 procent av priset. 2022 kan skatten komma att sänkas med 50 öre i maj, om den bränsleskattesänkning som fanns i den genomröstade M/KD-budgeten genomförs. I december gick ett sådant lagförslag ut på remiss. Den stora prishöjningen på diesel vid årsskiftet handlade främst om höjning av reduktionsplikten, ökad andel inblandning av biodiesel vilken är dyrare. Momsen läggs på det. Fingranska kvittot!
Nu börjar vi närma oss den totala skatten. Det blir imponerande summor för de flesta. Detektivarbetet är snårigt, men när man väl närmar sig svaret på den egna skatten blir det möjligt att fundera över vad man överlåter till politiker att fördela och vad de ger tillbaka, oftast under beskrivningen ”vårt parti eller vår regering satsar på”.
En värdefull politisk reform vore att göra det enklare för varje individ att se hur mycket av inkomsterna som omhändertas av den gode mannen, staten, innan medborgaren får förtroendet att förvalta resterna efter eget huvud. Kanske är det just det som oroar vänsterpolitikerna och gör att vi lär få vänta på dylika tydliga upplysningar.
