Handel och rättigheter

Själv hade Reinfeldt en knapp kvart tidigare lite milt påtalat sambandet mellan modernisering och moderna institutioner, frihet från korruption och respekt för mänskliga rättigheter.

Men när Putin, med djup moralisk indignation, skyllde ”den civiliserade världen” för tomt tal om mänskliga rättigheter, var statsministern just så diplomatiskt nollställd som internationell etikett kräver.

Onsdagens svensk-ryska pressträff på Rosenbad handlade i huvudsak om handelsrelationer. Mer än 400 svenska företag är verksamma i Ryssland. De senaste tio åren har den svenska Rysslandsexporten ökat med 600 procent. På onsdagen signerades ytterligare avtal för att underlätta samarbetet, bland annat kring ett särskilt moderniseringspartnerskap.

Sverige vill gärna sälja modernisering till Ryssland, exempelvis avseende energieffektivisering. Det kanske kan behövas, nu när en hel del inhemsk rysk energi, efter den svenska regeringens beslut i november 2009, kommer att transporteras vidare till Tyskland.

Fredrik Reinfeldts pokeransikte avslöjade på onsdagen intet av den 2009 så spända relationen mellan Ryssland och Sverige. Gasledningen ligger där den ligger, och nu stod det handel på dagordningen.

Men hur gärna politiker än vill så kan handel aldrig isoleras ur sitt sammanhang. Vladimir Putin må vara premiärminister för ett jätteland, men han är också en före detta KGB-agent, vilket han för övrigt nämnde i förbi­gående på pressträffen. Det var så han kom in på de mänskliga rättigheter han anser att den civiliserade världen handskas alltför lättvindigt med.

Under Sovjetunionens ockupation av Afghanistan, berättade Putin, hade han talat med en KGB-kollega som var stationerad där. Kollegan hade förklarat att det inte är de missiler man avfyrar, utan de man inte avfyrar som räknas.

Varje missil ger civila dödsoffer, förklarade han för en häpen presskår, som sannolikt tänkte på både Tjetjenien, Georgien och det misstänkta dödsfallet i London för några år sedan. Alexander Litvinenko förgiftades med polonium-210. Många har satt hans död i samband med de anklagelser han riktade mot Putin efter mordet på journalisten Anna Politkovskaja.

Det Vladimir Putin ville att man skulle tänka på vad gäller dödsoffer och mänskliga rättigheter var dock inte Litvinenko och Politkovskaja, utan Libyen. Omvärldens försök att stödja den libyska kampen mot diktatorn Gadaffi avfärdades bestämt.

Mänskliga rättigheter? Pyttsan, säger man i Putins Ryssland. 400 företag och en ständigt ökande export, säger Sveriges statsminister.