Annons
Ledare

Monika Olin Wikman: Hammarskjöld skildras inte helt rätt – men filmen visar att hans gärning var stor

Vikten av ämbetsmannarollen är ett av de viktigaste arven från dag Hammarskjölds gärning. Ta vara på det.
Monika Olin Wikman
Gästkrönika • Publicerad 31 januari 2024
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Kopian är inte helt trogen originalet. Mikael Persbrandt som Dag Hammarskjöld.
Kopian är inte helt trogen originalet. Mikael Persbrandt som Dag Hammarskjöld.Foto: Staffan Löwstedt/SVD/TT

En blåsig söndagskväll i Borrby är biosalongen nästan fullsatt trots halt väglag. Nyfikenheten på filmen Hammarskjöld med Mikael Persbrandt i huvudrollen är stor. Biosalongerna har fått sätta in extraföreställningar. Gestalten, generalsekreteraren i FN, Dag Hammarskjöld och hans gärning fascinerar ännu.

Orsaken bakom flygkraschen då han omkom under Kongokrisen 1961 är fortfarande obesvarad. Jag minns själv den ödesdigra stämning som spred sig hos oss unga där i skolbänken när nyheten briserade. Vad skulle nu hända med världen ?

Annons

Filmen är inte helt verklighetstrogen och har fått kritik. Hans kulturella och filosofiska bildning och rika umgänge med tidens kulturpersonligheter kommer inte fram. En homosexuell relation är påhittad. Men filmen speglar Hammarskjölds storhet , hans omutlighet , hans strävan efter oväld och social rättfärdighet.

Han hade själv lyft fram en etik präglad av moraliskt betingad lojalitet mot samhället, mot nationen och mot en större samhällssyn, mot internationalismen. Påbudet i tjänstemannens etik är att tjäna samhället och inte någon grupp, parti eller enskilda intressen.

Jag låter tankarna går längre bak i historien , till Axel Oxenstierna. I den utmärkta TV serien ”Historien om Sverige ” framträder Oxenstierna som den betydande statsbyggande rikskansler han var i mer än fyrtio år. Men jag saknar berättelsen om hans historiska betydelse även vad gäller att lägga grunden för en ämbetsmannaetik ; hur oväldiga statstjänstemän skulle bete sig med disciplin och struktur.

Allt detta är väl historia ? Inte alls och som TV serien visar utgörs vägen till dagens samhälle av långa historiska processer där vi hör samman med det förgångna . Utvecklingen av statsapparaten under seklerna efter Oxenstierna mot alltmer av en icke-korrumperad stat och en oväldig tjänstemannastruktur har tjänat oss väl. Det är en central anledning till att vi har ett samhälle med jämförelsevis hög tillit och låg korruption och en väl fungerande demokrati.

I nutid tänker jag på Anders Tegnell som under pandemin stod där varje dag på presskonferenserna, tålmodig, lite grå kanske, absolut inte självbespeglande, utan helt koncentrerad på uppgiften.

Man kan väl säga att han tjänade om man vill använda Hammarskjölds ord. Han var tjänsteman. I andra länder var det politiker som styrde men vi har ett annat system med självständiga ämbetsverk.

Därför fick vi Tegnell. Och som blev trovärdig för många. Filmen om Hammarskjöld återger en viktig del av vår historia. Så bra då med fulla biosalonger. Så bra med Hammarskjölds Backåkra i vår närhet. Vi använder inte längre alla de värdeord som han gjorde. Men förhållningssättet är oföränderligt viktigt. Underminerar vi tjänstemannaetiken riskerar vi tilliten, sammanhållningen och demokratiska värden.

Annons
Annons
Annons
Annons