Annons
Ledare

Håll hårt i plånboken

Det bästa skälet för att inte lägga skattepengar på krisdrabbade företag är att skattebetalarna då slipper stötta krisdrabbade företag.
Ledare • Publicerad 21 april 2010
Sturups flygplats – en stängd flygplats.
Sturups flygplats – en stängd flygplats.Foto: 

Svårare än så är det inte, och det gäller såväl vid större strukturomvandlingar som vid enskilda och avgränsade problem.

Frågan var nyligen aktuell i diskussionen om biltillverkaren Saabs framtid, en historia vi ännu inte sett slutet på. Vänsterpartierna, främst företrädda av Mona Sahlin, ville då gärna sponsra industrin med medborgarnas pengar, medan regeringen sade nej. I slutändan blev det en kompromiss – visserligen inga pengar, men väl en statlig lånegaranti. Den garantin kan bli dyr, om Saab inte heller framöver blir en framgångssaga. Fyra miljarder kronor från Europeiska investeringsbanken har de svenska skattebetalarna gått i borgen för.

Annons

I förra veckan tornade grå askmoln upp sig på himlen. Den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott riskerar påverka flygtrafiken under en längre tid. Redan nu, efter några dygn med stängda flygplatser, har flygbolagen börjat få problem med likviditeten.

I det läget väcks naturligtvis frågan om statliga subventioner på nytt. Frågan är inte enkel. För det första måste man fråga sig om inte flygbolagen borde ha en buffert för flygstopp, givet att naturen inte är pålitlig och att säkerhetskraven är höga. Beror behovet av subventioner nu på att situationen är exceptionell, eller på att före­tagen inte förberett sig tillräckligt? Svaret ligger sannolikt någonstans mittemellan.

För det andra måste man fråga sig vilka sorters flygstopp som ska kompenseras med skattemedel, och hur långvariga dessa får vara. Förutsäg­bara flygstopp, till exempel på grund av orkansäsongen, bör branschen rimligtvis skapa budgetutrymme för på egen hand. Om Eyjafjallajökull skulle väcka den större grannvulkanen Katla kan flygstoppet bli långdraget. Ska staten hålla flygbolagen under armarna i ett år, eller i två?

Å andra sidan är frågan vad alternativet i det här läget är. Om vi räknar med att stoppet varar i tre veckor, och bolagen klarar två, är det nog enklast för alla parter – inklusive skattebetalarna – att stötta flygbolagen. Men – om så ska ske måste det koordineras internationellt. I Europa är EU, inte de enskilda nationalstaterna, den rimliga nivån att besluta om subventioner.

Annars finns risken att de inte enbart används för branschens överlevnad, utan också som otillbörliga medel för att stödja det egna landets flygbolag. Svenska skattebetalare har redan pumpat in en hel del pengar i det krisdrabbade SAS, som redan före vulkanutbrottet gick dåligt.

Risken finns att bolag av den typen, som går dåligt för att konsumenterna väljer alternativ med bättre service eller lägre priser, nu försöker skylla alla sina motgångar på Eyjafjallajökulls askmoln. Till sådana påståenden bör såväl politiker som skattebetalare förhålla sig skeptiska.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons