Petter Birgersson: Gymnasieprogrammen som ger dig jobb
SVT-programmet ”Stora Maskiner” har blivit en jättesuccé bland flera årskullar av barn. De flesta småbarnsföräldrar eller mor- och farföräldrar känner till den uppväxande generationens fascination inför allt som lyfter, lastar och gräver. Många minuter – timmar om barnet och morfar får välja – kan tillbringas i närheten av dessa maskiner. Det kan hända att det finns viss konkurrens med dinosaurier – som dock är sällsynta i de flesta kvarter där småbarnsfamiljer spankulerar.
Arbetsmarknaden för den dinosaurieintresserade är nu något begränsad, även om paleontologins värld onekligen är spännande. För den som vill hantera något stort, som imponerar på omvärlden och samtidigt röra sig ute i det fria finns andra alternativ. Som exempelvis fordonsförare. Och varför inte anläggningsfordon? Dylika tingestar kan man med fördel lära sig att hantera exempelvis på Nils Holgersson-gymnasiet i Skurup. Det måste låta som en barndomsdröm för många. Och det finns en rejäl skopa grädde att lägga på mosberget: man får jobb!
När arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv gick genom siffror, från SCB och Ekonomifakta, för hur många som hade fått jobb ett år efter gymnasieutbildningen, visade det sig att på fem utbildningar i Skåne hade samtliga arbete tre år efter examen. Bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning på anläggningsfordon i Skurup var ett av dem. Det tillsammans med VVS- och fastighetsprogrammet i Båstad, Industritekniska programmet i Hässleholm respektive Lund, samt el- och energiprogrammet i Eslöv. Det här gällde examensår 2018, senast tillgängliga statistik.
El- och energi är för övrigt ett område det slår gnistor om. Det gäller också i Simrishamn och Österlengymnasiet. Redan ett år efter examen hade samtliga som gått klart El- och energiprogrammet i Simrishamn jobb. Det här gällde examensår 2020.
Är det lika lätt att få jobb i dag som för ett par år sedan? Kanske inte. Konjunkturen har vänt ner och bland annat byggbranschen är extremt känslig för ekonomiska svängningar. Men för många företag i de här branscherna råder det fortfarande brist på utbildade människor. Det samma gäller också i offentlig sektor för exempelvis undersköterskor.
Lönerna är ofta bra, särskilt med tanke på att inga långa universitetsstudier med studielån behövs. Och för den som senare i livet kommer på att man vill pröva något annat finns den möjligheten kvar, arbetslivet är trots allt flera decennier långt.
Det är möjligt att nyckeln till att få fler unga att våga satsa på en yrkesutbildning på gymnasienivå är att också visa på möjligheterna till senare specialisering eller karriärskifte. Ett naturligt steg är att byta till en arbetsledande funktion, där den som själv har varit ute och vet hur det är att gräva i sten kan ha ett betydligt bättre utgångsläge än den som kommer från skolbänken där ledarskap lärs ut i teorin.
Men till den förälder som blir något otålig över återkommande stopp vid stora maskiner finns ett råd: Är barnet nöjt kan du vara nöjd. Och vem vet – kanske är det barnets framtida jobb ni tittar på tillsammans?
