Gratispengarna är slut
Finansminister Elisabeth Svantesson har en dyster prognos för svensk ekonomi de kommande åren. Nästa år räknar regeringen med att ekonomin krymper, att bnp minskar med 0,7 procent. Inflationen – rensad för ränteeffekter – tror prognosmakarna kommer att lugna ner sig något och landa på 6 procent. Arbetslösheten bedöms öka.
Det är en prognos som med all sannolikhet kommer att får revideras flera gånger under kommande år, men i alla fall något för en finansminister att för tillfället hålla tag i. Ute i regioner och kommuner är det också denna förutsägelse om den närmaste framtiden man får försöka förhålla sig till.
Även för 2024 ges en prognos, men så långt fram är det egentligen meningslöst att försöka titta. Det finns inte en ekonom i världen – inte någon levande människa – som kan förutse hur omvärlden ska förändras under den tiden. De senaste åren har bjudit på politisk turbulens i USA, covid-pandemi och fullskaligt krig i Europa. Energipriser, inflation och räntor har dragit i väg. Europa och Sverige tvingas att tvärt ställa om penningpolitiken, trots att det inte alls har gått att tala om överhettning på samma sätt som i USA.
Även i Sverige har vi dock sett brist på arbetskraft inom en mängd områden både inom privat och offentlig sektor. Hantverkare och vårdpersonal är två sådana kategorier. Inom flera områden kommer det fortsatt att handla om att i första hand få människor att vilja utbilda sig till dessa efterfrågade yrken och att sedan få personalen att vilja stanna. Men högre räntor och riksbankens fåfänga försök att dämpa inflationen – högre priser som är pådrivna av energikrisen och kriget – kommer på inget sätt att bidra till att de bristerna åtgärdas. Däremot har förutsättningarna för hushåll och företag drastiskt förändrats.
Byggföretagen är en tydlig indikator på hur snabbt det har gått. Från både småhustillverkare och producenter av bostadsrätter kommer rapporter om en marknad som har tvärdött. Boverket konstaterar att ”Förutsättningarna för bostadsmarknaden och bostadsbyggandet har försämrats mycket snabbt sedan början av 2022.”
Antalet konkurser har också nått nya nivåer, enligt bolaget Creditsafe var antalet konkurser i november 2022 det näst största sedan deras mätningar startade 1999. Även i julhandeln sätter osäkerheten spår. Från Svensk Handel heter det (SvD): ”Framtidstron är nu på den lägsta nivån sedan pandemins allra tyngsta månader, visar Handelsbarometern för december.” För alla handlare, stora kedjor och små fristående företagare, betyder det att årets julhandel inte alls blir det lyft de normalt räknar med. Stora arbetsgivare som H&M har redan aviserat stora förändringar för sin personal i Sverige.
I bästa fall är regeringens prognos pessimistisk. I värsta fall blir det betydligt värre. Regeringen kan inte svara på krisen enbart genom att utlova nya stöd till hushållen. Det krävs en genomsyn av hur svensk ekonomi fungerar i grunden. Det är nämligen inte minusräntor som skapar välstånd. En borgerlig regering måste våga stå upp för reformer som gynnar investeringar och som omstrukturerar en läckande offentlig sektor.
Finns det modet?
