Ge alla huliganer rött kort
I idrottens värld kan det gå hett till. Bryter en spelare mot reglerna kan det bli varning och utvisning. Det är enkel logik.
Detsamma gäller utanför fotbollsplanen eller hockeyrinken. Förutom att våld ska straffas enligt gällande lagstiftning kan bråkstakar helt stängas ute från arenorna. Lagen om tillträdesförbud infördes 2005 och har haft en dämpande effekt på läktarvåldet.
Men det finns mer att göra för att bekämpa huliganernas våld. Det anser Björn Eriksson, regeringens nationella samordnare mot huliganism, på DN Debatt (11/4). Förutom en skärpning av tillträdesförbudet vill han att det upprättas ett nationellt register över våldsverkarna. Det kan vara viktiga åtgärder för att ytterligare bekämpa läktarvåldet.
Våld i samband med idrottsevenemang är ett allvarligt problem där några få förstör för många fler. Inte nog med att avbrutna matcher straffar det större kollektivet av oskyldiga åskådare, samhället drabbas också av skadegörelse, ökad polisbevakning och större sjukvårdskostnader på grund av våld mellan huliganer.
Trots att är våldet i dag är mindre än förr finns det problem, till exempel utanför arenorna när olika supportergrupper slåss mot varandra.
Tidigare rikspolischefen Björn Eriksson har regeringens uppdrag att utreda vad som kan göras för att bekämpa huliganismen. På onsdagen kom han med en första rapport från utredningen som beräknas vara klar i mars 2013.
Björn Eriksson vill se en skärpning av tillträdesförbudet till högst tre år mot dagens ett år. Han vill även att förbudet ska gälla 150–300 meter från arenorna för att på så sätt motverka våld i anslutning till matcher. Det är bra förslag. Att bli avstängd från arenorna svider ofta mer för huliganerna än straffen för våldsdåd. Erfarenheter från England visar också att tuffare lagstiftning mot fotbollshuliganer minskade läktarvåldet.
Ett annat problem är vem som ska betala för polisbevakningen vid framför allt så kallade högriskmatcher som kräver mycket polisresurser. I dag är det möjligt för polisen att vältra över kostnaderna på den arrangerade föreningen om denna drivs som aktiebolag, vilket inte är möjligt för ideella föreningar. Denna skillnad vill Björn Eriksson ta bort men bara under förutsättningen att föreningen i bolagsform ägs av en ideell förening till minst 51 procent.
Men det är att skjuta på fel spelare när man ger sig på ägandeformen. Istället måste fokus vara på om verksamheten är vinstdrivande eller inte. Det borde avgöra om polisen har rätt att ta betalt för bevakningen eller inte.
Hur det praktiskt ska lösas är en passning som Björn Eriksson, och i förlängningen lagstiftarna, får förvalta på bästa sätt.
Spelet på fotbollsplanen är beroende av samhällets alla insatser. Låt dem samspela på bästa sätt för att ge rött kort till alla våldsverkare och huliganer