Galen tid att höja arvoden
Arvoden för politiska uppdrag är ett känsligt ämne. Just nu är det många trelleborgare som är ursinniga över föreslagna jättehöjningar av de politiska arvodena. För någon månad sedan var det samma ilska i uppländska Norrtälje, vilket fick riksuppmärksamhet. Där föreslog det nya styret M, KD, L och SD en höjning på 23 400 kronor i månaden till 110 400 kronor för kommunstyrelsens ordförande. Efter att en kritikerstorm höll på att svepa bort allt förtroende fick konstellationen backa.
Motsvarande styre i Trelleborg verkar dock inte ha noterat detta. Tvärtom föreslås det en drastisk höjning från 71 500 till 89 375 kronor i månaden efter nyår för kommunstyrelsens ordförande. 2024 ska den höjas till 125 000 kronor i månaden, motsvarande kommundirektörens lön. Den politiska organisationen sväller samtidigt med flera kommunalråd – alla med generösa arvoden.
Det sker samtidigt som regeringen håller presskonferens om den extrema el-situationen som hotar Sverige och i synnerhet Skåne under kommande veckor. Hushåll och företag möter inte enbart skenade elpriser utan vi står också inför faktiskt risk för att elnätet periodvis släcks.
Hade partierna gått till val på att politikernas arvoden skulle dubbleras hade det varit en sak. Men det är nog få väljare som noterade detta i valbroschyrerna. Tondövheten framstår nu som total.
Det är troligare än otroligt att det kommer en slalomsväng i Norrtälje-stil även i Sveriges sydligaste kommun.
Generellt kan dock sägas att ersättningarna snarare är för låga än för höga för många tunga uppdrag i kommunerna. Att vara kommunstyrelsens ordförande i en mindre eller medelstor kommun kan bli hur omfattande som helst; någon 40-timmarsvecka handlar det inte om för den som tar uppdraget på allvar. Tunga nämndsuppdrag som i socialnämnden – vilka kan innebära stort personligt ansvar i enskilda ärenden – är nästan alltid underkompenserade. Det kan vara på sin plats att i högre grad upplysa allmänheten om det faktiska ansvaret som många förtroendevalda tar på sig inom kommunpolitiken.
När Dagens Samhälle för ett år sedan listade ersättningarna för att vara kommunstyrelsens ordförande landade genomsnittet på 66 906 kronor per månad. Däremot varierar ersättningarna för kommunalråden rejält, det är upp till varje kommun att fastslå reglerna. Kävlinge kommun låg då nära toppen med drygt 103 000 kronor i månaden – betydligt mer än exempelvis kommunstyrelsens ordförande i Malmö och Göteborg. I Pajala delade däremot kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande arvodet på 47 740 kronor med den kristdemokratiske förste vice ordföranden. Det är på tok för låg ersättning.
Ett vanligt sätt att hantera arvodena är att koppla dem till riksdagsarvodet eller till inkomstpensionsbeloppet. I exempelvis Skurup är det riksdagsarvodet som gäller. 2022 är riksdagsarvodet 71 500 kronor. I Ystad är arvodet för kommunstyrelsens ordförande 105 procent av inkomstbasbeloppet, som också styr pensionerna. Inkomstbasbeloppet är bestämt till 74 300 kronor för 2023, mot 71 000 kronor 2022. Det är rimligt att fastställa den typen av kopplingarna som gäller oavsett styren.
Ibland har lägre kommunstyrelsearvoden kompenserats med arvoden från ordförandeskap i kommunala bolag. Numera försöker man ofta sprida de uppdragen på fler händer. Det är orimligt att ett kommunalråd på heltid samtidigt ska ha en mängd sidouppdrag, inte minst ur demokratisk aspekt. Bättre då med ett klart redovisat arvode för uppdraget som just kommunstyrelsens ordförande.
Det finns inget rättvist arvode för kommunalråd eller andra politiker. Somliga kommer att göra mer skada än nytta. Andra kommer att ersättas långt under sin arbetsinsats. Det viktiga är att långsiktiga spelregler fastställs i bred majoritet och att det redovisas öppet och lättillgängligt för medborgarna. Med det bör också följa beskrivningar av vad faktiskt uppdragen innebär. Det är anmärkningsvärt att den typen av information ofta är svår att finna på kommunernas hemsidor – det är i hög grad vad de ofta svällande kommunikationsstaberna borde ägna sig åt.
