GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Friskolor bra för Trelleborg

Kommunen ska välkomna friskolor och driva den egna verksamheten med målet att överträffa dem.
Ledare • Publicerad 3 juni 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Internationella Engelska skolan invigs till hösten.
Internationella Engelska skolan invigs till hösten.Foto: Tomas Nyberg

Internationella Engelska Skolan, IES, är till hösten redo att slå upp portarna i Trelleborg. Är det bra eller dåligt? Det återstår att se. En skolas framgång avgörs i hög grad av rektor, lärare och elever. Ägare och skolans inriktning har absolut stor betydelse, men arbetet ska i slutänden utföras på plats.

Den geografiska placeringen av IES öppnar för ett upptagningsområde från såväl de socioekonomiskt svaga områdena som de starkare områdena i kommunen. IES brukar ha hög andel elever med invandrarbakgrund, inte minst dem med akademiska föräldrar. Det är bra att mer av sådan möjlighet ges, även i mindre städer som Trelleborg. Disciplin och ordning är det som brukar framhållas som IES gren. Det lockar föräldrar och ger – om det fungerar – många barn bättre studiemiljö.

Att stora delar av undervisningen är på engelska kan framhållas som en fördel. Men det är inte självklart. Dels finns risken att elever som inte behärskar engelska fullt ut tar till sig kunskap i andra ämnen sämre än på det egna modersmålet. Dels finns risken att svenskan blir sämre. Här gäller det att IES klarar sitt uppdrag.

Går man längre tillbaka i tiden fanns det i Trelleborg, förutom mindre kooperativ som bygger på föräldraengagemang, inga alternativ till de kommunala skolorna. Det var också helt ointressant för de styrande socialdemokraterna i kommunen.

Med Kunskapsskolan kom det första stora alternativet i kommunen. Den skolan har ett annat upplägg med större eget ansvar, som passar en del elever men inte andra. Något som brukar hållas emot den är att fokuset på det digitala har gått till överdrift och att skolböcker saknas. I dag är Kunskapsskolan en etablerad del i Trelleborgs lokala skolsystem. Den har knappast på något sätt skadat de andra skolorna – i en växande kommun som Trelleborg är det tvärtom något som har tillfört möjligheter som saknades tidigare.

Att koncernskolor tar över är något som lyfts som negativt. De anses av kritiker stå för stordrift i syfte att dra ut så mycket pengar som möjligt ur systemen till ägarna. Friskolor hävdas få ekonomiska fördelar då kommunen alltid måste stå redo att ta emot elever i sina skolor. Det är en teoretisk diskussion, men klart rimligt är att ansvar på det området fördelades jämnt. Fokuset på att den ekonomiska fördelningen skulle vara extremt orättvis till de kommunala skolornas nackdel framstår dock som betydligt överdriven. Det kostar förstås för alla typer av skolor att ha ”tomma stolar”. Att tröskeleffekter uppstår i klassrum och i skolor är uppenbart.

Att det blir koncernbildningar gäller i de flesta branscher. Det kan man tycka illa om, småskalighet är något som efterlyses av många. Men småskaligheten är också sammankopplat med att den fungerar för få. Föräldrakooperativ kräver engagemang, vilket utesluter många. Segregationsbrytande är de sällan. Att den ekonomiska och kulturella eliten i Stockholm sätter sina barn i stiftelseägda skolor eller på internat gör ju inte de skolorna mer tillgängliga för den stora massan. Koncernerna erbjuder inte elitskolor men de erbjuder ett alternativ till dem som annars inte hade haft något.

En vanlig kritik mot friskolor är glädjebetyg. I Trelleborg fanns det 2019 – senast tillgängliga statistik – inget som visade på avvikande betyg i de ämnen där det finns nationella prov. I matematik var Kunskapsskolan den som satte minst andel betyg som låg över elevernas resultat på det nationella provet. Klart högre matematikbetyg, glädjebetyg, sattes på de kommunala skolorna.

Friskolornas negativa inverkan på segregationen brukar framhållas. Men dess effekt är betydligt överdriven i debatten. Sverige har haft stor invandring de senaste decennierna, i vissa områden med hög andel personer med låg utbildning och annan kultur och religion. Den huvudsakliga delen av segregationen har ingenting med friskolesystemet att göra, det är intellektuellt ohederligt att påstå. När exempelvis IFAU sammanställde forskning på området konstaterades: ”Om man ser till nivån på skolsegregationen 2017 är det cirka 14 procent som beror på skolvalet, och resterande del beror på boendesegregationen”. Det är alltså inte det fria skolvalet som har orsakat skolskillnader eller ”mördat skolan” som det skulle ha formulerats på SVT:s opinionsbildande avdelning.

Det är bra att friskolesystemet utvärderas. All verksamhet som betalas med skattemedel ska granskas hårt. Friskolornas existensberättigande är att de bidrar till skolsystemet, att de tillför något föräldrar och elever annars skulle sakna.

Det är däremot en usel idé att krossa friskolesystemet och att förbjuda vissa driftsformer, som aktiebolag. Huvudfrågorna gäller istället att det ska vara hårda krav på att driva skolor, betyg- och antagningssystem för högre utbildningar måste formas någorlunda rättvist och att krav och kontroll måste ligga på rätt nivåer. Sammanblandningen av stat och kommun vad gäller ansvar och kontroll över skolorna försvårar den saken. Den politiker som är högst ansvarig för skolorna i en kommun bör också kunna ställa krav på de skolor som etablerar sig. Både inför, under och efter etableringen.

Friskolorna ska välkomnas till Trelleborg. Förväntningarna på IES och andra aktörer ska vara höga och de ska utvärderas noggrant. För skolpolitiker och skoltjänstemän gäller det samtidigt att jobba för att den egna kommunala verksamheten ska vara den allra bästa. Det glöms ofta bort att ett huvudargument för alternativ inom vård, omsorg och skola är att kommunen får anledning att skärpa sig för att leva upp till de krav medborgarna har rätt att ställa. IES och Kunskapsskolans ska alltså inte ses som ett hot mot den kommunala skolan, utan som en sporre.

Petter BirgerssonSkicka e-post