Franska förnekelser

I går avgjorde Frankrikes 46 miljoner röstberättigade väljare vem som blir landets nästa president, ett val som ger eko långt utan landets gränser.

Det kunde ha varit ett val mellan höger och vänster, om vilken ideologisk riktning Frankrike ska ta. Istället har det mer liknat en jakt efter populistiska röster där den sittande presidenten Nikolas Sarkozy fiskat efter röster i främlingsfientliga vatten medan den socialistiske utmanaren François Hollande kommit med dyrbara vallöften i ett land som inte haft en budget i balans sedan i mitten av 1970-talet.

Oavsett utgången i valet måste något göras för att få rätsida på Frankrikes ekonomi och det är inte en fråga bara för det franska folket utan även för hela Europa. Skulle den drivande tysk-franska EU-motorn hacka kan det vara ett hot mot hela det europeiska samarbetet i en tid då euron är under hårt tryck.

Risken är att stor att Frankrike under Hollandes ledning väljer en annan mer EU-kritisk linje där han vill omförhandla Europakten och istället för åtstramningar vill se mer åtgärder för jobb och tillväxt. Vem som ska finansiera de satsningarna kan man undra över.

Hollande tycks ha gott om pengar i sin plånbok. Under den gångna valrörelsen har han lovat 60?000 nya jobb i skolan, sänkt pensionsålder, höjd minimilön och satsningar på ungdomsjobb. I ett land med en redan mycket stor statlig sektor vill alltså Holland öka på utgifterna.

Trots det har han i valrörelsen lovat att minska landets budgetunderskott. Hur den ekvationen ska gå ihop har inte kunnat förklara på ett trovärdigt sätt.

Nikolas Sarkozy tar ett större ansvar för statsfinanserna. Han har inte lovat dyra reformer utan vill fortsätta saneringen i statsfinanserna. Och Frankrike är under hans ledning på rätt väg. Förra året minskade landets budgetunderskott till 5,2 procent av BNP jämfört med 7,1 procent året innan.

Men Sarkozys budskap har inte mottagits väl. I takt med att han tappat mot Hollande i opinionsmätningarna har Sarkozy ökat ansträngningarna för att vinna röster bland de främlingsfientliga väljarna. Och där finns det röster.

I den första valomgången för två veckor sedan fick det högerpopulistiska Nationella Fronten drygt 6,4 miljoner röster. Men Sarkozys flirt med de främlingsfientliga krafterna kan stå honom dyrt.

Det är viktigt att statens kostym anpassas efter de förutsättningar som finns. För Frankrikes del handlar det inte om att öka utgifterna utan att sänka dem. Ansvaret för detta ligger ytterst hos de franska väljarna men de tycks förneka vilken allvarlig situation landet befinner sig i. Ett land med höga statliga utgifter och stängda gränser får det tufft i en allt mer globaliserad värld. Den läxan måste det franska folket lära sig innan det är för sent.

Frankrikes president de kommande fem åren lär få slita hårt för få att sanera ekonomin och samtidigt övertyga folket om de nödvändiga åtgärder som måste genomföras.