Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Försvaret räddas inte av några miljarder

Försvarspolitik får inte enbart handla om mängden pengar. Den måste minst lika mycket handla om att använda resurserna rätt.
Incidentberedskapsövning över Östersjön.
Incidentberedskapsövning över Östersjön.
Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

Så nådde då åtminstone regeringen och dess hangarounds Centerpartiet och Liberalerna en överenskommelse om försvaret. Fler utlovade miljarder för att möta kostnadsökningar fram till 2025 ska locka tillbaka Moderaterna och Kristdemokraterna till förhandlingsbordet (SvD/TT 18/9). Liberalerna och dess försvarspolitiska talesman Allan Widman vill återupprätta bilden av sitt partis strävan efter bred enighet och borgerlig uppslutning. Lockbetet är att 2023 – efter valet – ska en uppdatering göras med möjlighet att tillskjuta mer pengar till perioden 2026-2030. Återstår att se om Liberalerna är kvar i riksdagen då.

På menyn står sedan tidigare ett infanteriregemente Östersund och en artilleribataljon i Kristinehamn.Det är inte helt klart att det är åtgärder som kommer till för att svenska försvarsmakten ser att just de satsningarna gör mest nytta sett ur den egna verksamhetens möjligheter att försvara landet vid ett militärt angrepp. ÖB har exempelvis uttalat sig emot just placeringen i Kristinehamn, eftersom man redan har övningsfält på egen mark i Villingsberg, några mil bort. (18/7 2020) Det är också sedan tidigare klart att ytterligare ett regemente ska etableras i Mellansverige. Inget är alltså egentligen särskilt nytt, men det blir alltid effekt när allt presenteras under rubriker om nya miljarder.

Man ska komma ihåg att det är allvarliga brister på många håll i försvaret. Behovet av att underhålla gammalt materiel och att köpa in nytt är gigantiskt. I utredningen Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov (SOU 2018:7) stod det klart att underfinansieringen har varit stor under en längre tid. ”Utredningen bedömer att kostnaderna enbart för vidmakthållandet av den befintliga materielen överstiger nuvarande ekonomi med åtminstone cirka 6 miljarder kronor från 2018 till och med 2025” hette det då.

Det är alltså stora hål som ska täckas med de svåröverskådliga meddelandena om nya miljarder når ut från riksdag och regering. Det finns också en risk att politiken tar andra hänsyn än att prioritera det absolut mest nödvändiga när miljarder ska distribueras. Östersunds regemente gladde förstås lokalpolitikerna, som räknar med en skjuts för den lokala ekonomin när 800 personer ska etableras i Jämtland 2026-2030 (SVT 7/7). Men är det rätt använda pengar? Ur lekmannaperspektiv ter det sig självklart att det centrala för svensk försvarsmakt är att skydda kusterna, hamnstäderna och Östersjön. Då borde fokus i första hand ligga på fartyg, flygplan och radarstationer snarare än infanteri i inlandet. Men det finns förklaringar. I regeringsbeslutet i somras angavs ”militärstrategiska motiv”. Det kan översättas med att det är ett önskemål från Nato. ”Östersund ligger väldigt centralt till ur transportsynpunkt när det gäller att ta emot värdlandsstöd” sa försvarsminister Peter Hultqvist då (SVT 7/7). Det illustrerar väl att Sveriges försvar bygger helt på Natos support.

Hur ska regeringen betala de utlovade miljarderna undrar någon? En form av bankskatt är svaret. Nu kallas den riskskatt (Aftonbladet 18/). Det är en smula intressant eftersom bankerna betalar den men att det inte går till att backa upp banksystemet i händelse av finanskris, utan till försvaret. Den ska baseras på kreditinstitutens skulder och kommer förstås att betalas av dess kunder. I dribblandet med skatteintäktskolumnen och statens utgifter blir det till sist ändå den arbetande medborgaren som står för det utlovade kalaset. Vad hjälper en sänkt inkomstskatt eller några hundralappar i extra pension när bolånet, bilen och matkassen blir dyrare?

Läs mer