unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Förföriska pensionslöften

Det finns bara ett sätt att trygga pensionerna – att ge dem som arbetar större ansvar för dem. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) får passa sig så att han inte skadar framtida pensioner när han utlovar högre nu.
Pensionslöften kommer.
Pensionslöften kommer.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

Det svenska pensionssystemet har ett grundläggande fel. Det ger ofta ingenting extra till den som har arbetat. Åtminstone inte i de lägre inkomstgrupperna. Pensioner ska egentligen vara kopplade till eget arbete och så var också det nu existerande pensionssystemet tänkt att fungera. Det är en frukt av 1990-talskrisen, den som nu hamnar allt mer som i en bortglömd dimma. Det är en farlig glömska. Det var en kris som byggdes upp under lång tid men som löstes ut snabbt och hårt.

Men delar av pensionssystemet finansieras via skatterna direkt, det handlar om garantipension och olika former av tillägg som riktas till dem med lägst pensioner. Här är ersättningarna kopplade till att man uppnått en viss ålder, inte till att man har arbetat. Och den som har arbetat en del eller som har arbetat i låglöneyrken med mindre avsättningar till tjänstepension kommer i många fall att få lika låg pension som den som inte alls har arbetat i Sverige. Den som har sparat för egen del eller har haft en make/maka som man sparat tillsammans med kommer dessutom riskera att få lägre tillägg om man har fått ihop till en slant på banken. I Sverige drabbar det i dag främst kvinnor, många som var i yrkesaktiv ålder när deltidsarbete i låglöneyrke och hemarbete var en vanlig kombination.

För att hålla ihop det allmänna pensionssystemet och inte sväva i väg i ofinansierade löften finns pensionsgruppen med alla riksdagspartier förutom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. I gruppen har man redan kommit överens om ytterligare en form av tillägg – inkomstpensionstillägg – som ska komma till pensionärerna i höst. Detta tillägg bygger på att man ska ha arbetat i Sverige. Som mest kan det bli 600 kronor i månaden, som minst 25 kronor. Mindre till dem med liten inkomstgrundad allmän pension mer till dem med pension i mellanskiktet och åter mindre till dem med högre (regeringen.se). Men det ska förstås finansieras. Och det via statsbudgeten. Det fick Pensionsmyndigheten att i sitt remissvar skriva: ”Pensionsmyndigheten konstaterar att förslaget om inkomstpensionstillägg förändrar det allmänna pensionssystemets egenskaper i grunden eftersom förmånen avviker från grundläggande beräkningsprinciper i det nuvarande pensionssystemet” (pensionsmyndigheten.se). Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, avstyrkte också inkomstpensionstillägget på samma grunder och lade till: ”Förslaget innebär en mycket stor offentligfinansiell påverkan som riskerar att öka ytterligare i framtiden. (Ifau.se)

Nuvarande och framtida skattebetalare får alltså stå för notan, som hotar att bli stor.

Ett annat sätt att finansiera pensioner är att höja avgifterna för arbetsgivarna. Nu larmas det inifrån gruppen att socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har lagt ut uppdrag på en PR-byrå, mot en ersättning på 615 000 kronor, för att utreda en höjning av pensionsavgiften till 18,5 procent (Expressen 8/4). Det har enligt Maria Malmer Stenergard (M), Hans Eklind (KD), Martina Johansson (C) och Bengt Eliasson (L) skett utan förankring i pensionsgruppen. Hans Eklind säger till Expressen: ”Någonstans börjar jag misstänka att Socialdemokraterna vill lämna pensionsgruppen och pensionsöverenskommelsen. Då kör man sin egen agenda utan hänsyn till övriga partier.”

Även om pensionsgruppen inte brakar ihop i morgon, lär vi stå inför en nära framtid där löften om högre pensioner kommer från vänster till höger. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna står utanför pensionsgruppen och kan ladda på rejält. För Socialdemokraterna och Ardalan Shekarabi är pensionslöften ett måste 2022, socialförsäkringsministern har tydligt gjort detta till sin fråga. De övriga borgerliga partierna kommer att vara tvungna att haka på, både med löften om sänkta skatter för pensionärer och höjda pensioner.

Är det då inte bra? Förtjänar inte de gamla bättre än vad de får idag? Jo. Och många kunde ha haft betydligt mer undanstoppat om inte arbetsinkomsterna tagit ifrån dem i så stor utsträckning.

Problemet är att det är tidigare falska politiska löften som inte kunde uppfyllas som nu ska lagas med fler löften. Det är en gång så att politiker tagit på sig uppgiften att leverera pensioner till befolkningen, som har avstått delar av lönen genom skatter och arbetsgivaravgifter som betalats till staten. Efter att det första högpensionsutlovande ATP-systemet havererat kom så det nya systemet, som mer skulle kopplas till faktiska inbetalningar. Men inkomstpensionen därifrån blir ofta snål. Den del som kritiseras mest, premiepensionen, är ironiskt nog den som hittills har gett mest avkastning.

I grund och botten är det detta ett exempel på hur politiker tar på sig ansvar för att centralt planera trygghet åt alla medborgare. Staten klarar inte av att leverera, men finner då nya lösningar som i slutänden hamnar på skattebetalarnas utgiftskonto. Men längs vägen har man också tagit ifrån medborgarna möjligheten att planera sin egen trygghet, då stora delar av inkomsten under det arbetsföra livet överlåtits till politikerna. När de misslyckas kommer de att vända sig åter till skattebetalarna för att finansiera sina misslyckande och ouppfyllda löften.

Det är en illusion att trygghet skapas genom att överlåta sparande och förvaltning av kapital från individ till stat. Men det är svårt att vinna val på budskapet att för att dagens unga ska få någorlunda pensioner om 30-40-50 år så måste de själva ta ansvaret. Det vore dock spännande om någon försökte. Men räkna med att vi behöver en rejäl kris av 1990-talsklass innan det blir möjligt.

Läs mer