Annons
Ledare

Fördelning med brister

Delvis berodde det på att svenskar sällan gillar Texas­cowboys med plånboken full av pappas oljepengar.
Ledare • Publicerad 22 september 2010
Många lediga platser i riksdagen.
Många lediga platser i riksdagen.Foto: 

Men det fanns också en sakligt grundad kritik mot hur det gick till när George W Bush blev president i USA. Demokraternas Al Gore fick flest röster, men Bush vann.

Många svenskar var upprörda och skyllde det amerikanska valsystemet för odemokratiskt. Föga funderade de väl på att också det svenska valsystemet har sina svagheter.

Annons

Vid svenska riksdagsval fördelas 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat. De 310 är fast fördelade på landets valkretsar, där de i sin tur fördelas proportionellt till respektive parti efter valresultat. En liten valkrets med fem fasta mandat kan alltså ge utfallet att de två största partierna får två mandat var, parti nummer tre ett mandat och övriga noll. När detta är gjort fördelas de 39 utjämningsmandaten över valkretsarna, för att slutresultatet ska bli så likt det nationella valresultatsnittet som möjligt. Systemet har, utjämningsmandaten till trots, en tendens att gynna de två stora partierna och missgynna övriga.

I Svenska Dagbladet skriver matematikprofessorn Svante Linusson att det i år blivit matematiskt fel redan i fördelningen av de fasta mandaten. Socialdemokraterna har fått fyra och Moderaterna ett för mycket, medan småpartierna missgynnats. Strikt mate­matiskt borde alliansen ha fått 174 mandat enligt valnattens resultat. Det är dessutom fullt matematiskt möjligt för alliansen att vinna mer än hälften av rösterna utan att få majoritet i riksdagen.

Det svenska valsystemet har varit i blåsväder förr. I valet 1973 fördelades riksdagens då 350 mandat precis jämnt mellan å ena sidan S och VPK och å andra sidan C, M och FP. Lotteri­riksdagen ledde till att antalet riksdagsmandat justerades till 349. Årets valresultat visar att valsystemet ytterligare kan behöva justeras, eller åtminstone utredas för att fastställa om det går att på ett rimligt sätt göra systemet mer korrekt, oavsett utfall.

Det nu uppkomna parlamentariska läget ställer många frågor på sin spets. Mandatfördelningen är en, regeringens rätt att sitta kvar efter val en annan. Under den gångna mandatperioden röstade riksdagen för en grundlagsändring som innebär att regeringen avgår vid val. För att ändring ska ske krävs två riksdagsbeslut.

Frågan är om riksdagen efter de senaste dagarnas lärdomar föredrar den stabilitet det nuvarande systemet ger att i oklara parlamentariska lägen, och avslår förändringen. Liksom Reinfeldt i år valde Göran Persson 2002 att sitta kvar, trots att S då backade. Både de borgerliga och Miljöpartiet var kritiska till metoden, men den har onekligen sina praktiska fördelar.

Liksom i mandatfördelningsfrågan måste det praktiskt önskvärda och möjliga vägas mot vår uppfattning om vad som är mest demokratiskt. Det är inte alldeles enkelt. Men mandatfördelningen behöver utredas och riksdagens ledamöter bör fundera en extra gång innan de ändrar i grundlagen.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons