Föraktfull frånvaro
Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen Sven-Erik Österberg är också kommunfullmäktigeledamot i Skinnskatteberg. Han har varit på två av elva möten sedan januari 2009. Han försvarar sig med att det 2006 var ”knepigt” för partiet och han som lokal kändis lockade röster åt partiet.
Närmare en tredjedel av riksdagsledamöterna gör som Österberg och är fullmäktigeledamöter i sina kommuner, visar en undersökning som Dagens Nyheter gjort.
Mångsysslare finns det en del av i rikspolitiken. Mest känd är Amerikafararen Thomas Bodström som vid sidan av S-riksdagsmannarollen och ordförandeposten i justitieutskottet också driver advokatbyrå, skriver kriminalromaner, sitter i kyrkofullmäktige och nu förbereder en flytt med familjen till USA.
Hans alliansmotsvarighet satt i riksdagen förra mandatperioden. Kristdemokraternas Peter Althin som bland annat var Mijailo Mijailović, Anna Lindhs mördares advokat, samtidigt som han satt i riksdagen.
Trelleborgs kommuns enda riksdagsledamot, Otto von Arnold (KD), sitter också i kommunfullmäktige. Från november 2006 till mars 2010 var han frånvarande på 17 av 46 fullmäktigemöten. Även om det hade varit önskvärt med högre närvaro får den anses okej med tanke på de dubbla uppdragen på de olika politiska nivåerna.
Politik är viktigt och ansvarsfulla politiker finns förstås i mängder. Men det är undantagen som syns – och som det görs reportage och skrivs artiklar om. För politik är så viktigt att ord och handling måste höra ihop.
En invånare i Skinnskatteberg som röstat på Sven-Erik Österberg till kommunen förväntar sig förmodligen att han ska vara där och styra kommunen. Prioritera skolbudgetar, se till att äldrevården fungerar och ta debatten på fullmäktigemöten. Inte ständigt prioritera riksdagen framför kommunen.
De som röstat på Sven-Erik Österberg till riksdagen förväntar sig, med rätta, att han ska sköta det och att det är ett heltidsuppdrag.
Politik är en förtroendebransch. Vart fjärde år ber politiker om väljarnas röster – och har man då misskött sig (två av elva möten är verkligen icke godkänt) så tappar politiken i anseende. Politikerföraktet frodas.
Det är val om mindre än tre veckor. Orden blir allt hårdare. Alliansföreträdare säger att rödgröna politiker vill återgå till ett bidragssverige. Rödgröna företrädare säger att alliansen skapar klyftor och ett orättvisare Sverige.
Men i handling så är det inte jättelångt mellan blocken. De när samma dröm om ett bättre Sverige. Vägarna dit ser olika ut för olika partier. Och det är när ord och handling inte hänger samman som väljaren tappar förtroendet. Och i värsta fall gör något helt annat än att lyssnar, lär och tar ställning den 19 september. Det är den yttersta konsekvensen av politikerförakt.
