Fler skolår inte lösningen
Under 1950- och 60-talet byggdes den svenska välfärden ut kraftigt. Det byggdes bättre bostäder, levnadsstandarden höjdes kraftigt och en rad politiska reformer genomfördes.
Grunden till dessa svenska rekordår lades av människor som gått sjuårig folkskola. Det visar att det inte alltid är antalet år i skolan som avgör ett lands ekonomiska framgångar. Viktigare är istället vilken kvalitet skolan har och att alla får ta del av en likvärdig skolgång.
Under torsdagen presenterade regeringen förslag om att förlänga skolplikten för de elever som efter grundskolan inte uppnår behörighet till gymnasiets nationella program. Syftet är vällovligt, de svaga elever som inte klarar de nationella målen löper stor risk för arbetslöshet senare i livet.
Utbildningsminister Jan Björklund tillsätter därför en utredning som ska ta fram förslag om en obligatorisk sommarskola för elever som efter nionde klass som inte har tillräckligt bra betyg för gymnasiet. Vidare ska förslag tas fram om förlängd skolplikt för elever som trots sommarskola ändå inte lyckas läsa upp sina betyg.
Regeringens förslag ligger mycket nära det som Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven tidigare lagt fram om obligatorisk sommarskola. Det innebär att förlängd skolplikt troligen blir verklighet oavsett valutgången nästa år. Frågan är därför: Är det bra att skolplikten förlängs för de som inte klarar av grundskolan?
Möjligen kan det lösa de stora problem som finns med att allt för många lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Men viktigare är ändå att se till att problemen inte uppstår genom att lägga resurserna på den befintliga skolgången. Där ska skolans fokus vara.
Den svenska skolan är ett ständigt aktuellt debattämne, framför allt för att elevernas resultat sjunkit under de senaste 20 åren. Det är också svårt att få studenterna att välja lärarbanan på grund av yrkets låga status. Det krävs alltså kraftfulla åtgärder för att vända skolans negativa utveckling.
Under Jan Björklunds drygt sju år som utbildningsminister har en rad skolreformer sjösatts. Än har inte det inte märkts några större förbättringar, troligen för att det tar tid för förändringarna att ge resultat.
Dagens skola står också inför nya utmaningar. Särskilt som elevsammansättningen är annorlunda jämfört med för 20 år sedan, framför allt har andelen barn med utländsk bakgrund ökat vilket ställer högre krav på skolan. I det läget är det viktigt att rikta resurserna rätt.
De grundläggande kunskaperna som att läsa, skriva och räkna måste läras i de tidiga skolåren. Missar eleverna det i lågstadiet blir det svårare att ta igen den förlorade marken senare. Dessutom har små barn en fantastisk förmåga att lära sig språk, vilket verkligen ska uppmuntras mer.
Längre skolgång eller obligatorisk sommarskola är inte lösningen på skolans problem. Istället ska man satsa på att förbättra undervisningen under den tid eleverna är i skolan. Kvalitet ska gå före kvantitet. Det hindrar inte att det finns fördelar med en förlängd skolplikt men i så fall med en tidigare skolstart. Inte genom att lägga på ytterligare ett år för de elever som inte klarar av grundskolan.
Målet ska vara att alla elever går ut nionde klass med godkända betyg. Det uppnås genom att rikta fokus på de år som eleverna går i skolan – inte genom att lägga till fler och fler skolår.
I skolan läggs grunden till det framtida Sverige. Den uppnås genom att alla elever får en bra och likvärdig skolgång.
