GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Fler mammor borde amma sina barn

Vi behöver en nationell satsning på amning.
Ledare • Publicerad 10 augusti 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Amning har många fördelar både för barnet och mamman, men trots det minskar andelen ammande bebisar.
Amning har många fördelar både för barnet och mamman, men trots det minskar andelen ammande bebisar.
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Nyligen inträffade internationella amningsveckan och en rad organisationer uppmärksammade såväl amningens fördelar som vikten av att underlätta för alla kvinnor som vill amma sina barn. Inte minst i Sverige är initiativet välbehövligt.

Under de senaste decennierna har amningsfrekvensen bland svenska mammor sjunkit. 1998 helammades enligt statistik från Socialstyrelsen över 93 procent av alla nyfödda barn. 2018 bara 74 procent. Vid 6 månaders ålder helammade 39 procent av barnen 1998. 2018 var samma siffra bara 13 procent.

”Amning skyddar barn mot öroninflammation, gastroenterit, luftvägsinfektion och plötslig spädbarnsdöd.”

Det finns de som hävdar att förändringen inte spelar någon roll eftersom barn överlever utmärkt utan bröstmjölk och det finns väl fungerande ersättning att köpa i varenda livsmedelsbutik. Dessutom är det varje kvinnas ensak hur hon väljer att mata sitt barn. Och nej, ingen ska tvingas till ett val som hon inte känner sig bekväm med. Det finns både fysiska och psykiska skäl till att man inte vill eller kan amma sitt barn. Den som säger nej ska respekteras.

Samtidigt är frågan inte så enkel att den går att reducera till enskildas preferenser eller att samhället bör lämna walk over. Hur små barn får i sig näring har betydelse ur ett folkhälsoperspektiv både på kort och lång sikt. Om amningen fungerar eller inte påverkas också i hög grad av i vilken omfattning nyblivna mammor får stöd och hjälp att lära sig en fungerande teknik och förståelse för samspelet mellan mor och barn. Till exempel vet inte alla att ju mer bebisen diar, desto mer mjölk produceras. Börjar man allt för tidigt ge ersättning i stället för att låta barnet äta oftare riskerar mjölken att sina. Sådan information kan vara skillnaden mellan fortsatt amning och ett tidigt avslut.

WHO, Världshälsoorganisationen skriver i sina rekommendationer att amning bör initieras så snart som möjligt efter förlossningen. Bäst är om amningen är exklusiv under de första sex månaderna och därefter fortsätter parallellt med introduktion av mat i två år eller längre. Rekommendationerna är baserade på forskning och gäller inte bara i utvecklingsländer, där det kan vara svårt att få tag på ersättning eller rent vatten, utan även i länder som Sverige.

”Kvinnor som ammar löper mindre risk att senare få bröstcancer, äggstockscancer eller typ 2-diabetes.”

Detta eftersom studier visar att amning bland annat skyddar barn mot öroninflammation, gastroenterit, luftvägsinfektion och plötslig spädbarnsdöd. Långsiktigt minskar också risken för fetma och diabetes. Det är också klarlagt att kvinnor som ammar löper mindre risk att senare få bröstcancer, äggstockscancer eller typ 2-diabetes. Dessutom främjar amning ofta anknytningen, eftersom barnet äter oftare och hud-mot-hud-kontakten blir mer frekvent.

De senaste åren har många regioner lagt ned amningsmottagningar. En del har fört över ansvaret på BVC, där kunskapen om amning är ojämn. Förlossningsavdelningar över hela landet befinner sig i kris och nyförlösta skickas hem efter bara några timmar, långt innan amningen har hunnit etableras. Ur amningsperspektiv är detta katastrofalt. Med tanke på hur statistiken ser ut vore det tvärtom lämpligt med en särskild nationell satsning för att informera om amningens fördelar och att regionerna tog sitt ansvar för att stötta alla de som vill amma på ett bättre sätt.

Malin Lernfelt är ledarskribent

Malin Lernfelt