Annons
Ledare

Fel att banta försvaret 2004 – nu ser vi konsekvenserna

Svenska politiker måste bli bättre på att hantera statens kärnuppgifter. Att man drog ner på försvarsanslagen men fortsätter att lägga skattekronor på rekordstor kulturbudget, generös migrations- och biståndspolitik eller okontrollerade föreningsbidrag märks nu, när vi verkligen behöver hjälp.
Ledare • Publicerad 24 juli 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Foto: Mats Andersson/TT

Försvaret har kritiserats för att man inte direkt använde sina helikoptrar för släckning av de svåra bränderna. Många ansåg det absurt att piloterna kunde ha semester i stället för att släcka skogsbrand, och nog är det en sund reaktion: om det är våra plan borde de väl användas?

Men faktum är att riksdagen beslutade om neddragningar av försvarsanslagen 2004 och befriade då Försvarsmakten från ansvar för civil beredskap. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet röstade för att dra ner på anslagen med 3 miljarder per år, och det har fått konsekvenser.

Annons

Stefan Löfven (S) menade i en intervju att Försvaret har skyldighet att bidra om de kan och att det inte finns något regelverket som hindrar dem att ställa upp (Ekot 20/7), men det finns dock lagstiftning som gör att personalen inte får beredskapssättas för skogsbränder.

Moraliskt sett kan man verkligen tycka att den som har resurser bör rycka in, men att krisberedskapen är låg kan inte läggas på myndigheterna eller på enskilda piloter. De styrs av politiken, och politikerna har svikit.

Detsamma gäller Sjöfartsverkets helikoptrar som inte har en speciell krok för att dessa även ska kunna släcka bränder eftersom de inte verkar ha fått i uppdrag att göra just detta. ”Vi har inte krav på oss att göra det och därför kan vi – i ett akut läge – inte genomföra det”, menade Mattias Hyllert, direktör för Sjö- och flygräddning (Ekot 24/7).

Så i vems händer la politikerna ansvaret när de slutade tillskjuta medel till Försvaret? Det tycks oklart.

Lyckligtvis har Försvaret ändå utrustat ett antal besättningar för att kunna vattenbomba, och det är dessa bortåt tio helikoptrar som nu diskuteras och används. De borde få ett tack i stället för skäll.

För vad har politikerna gjort? Redan 2014 rapporterade Ekot att Försvaret då hade tre helikoptrar som kunde hantera vattenbombning, när de 15 år tidigare hade haft 30. En helikopterutredning efterlyste redan 2008 att helikoptrar borde kunna vattenbomba. Ändå råder fortfarande en slags nyvaken förvirring. Va? Oj! Men OMG.

”Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge”, meddelande Morgan Johansson (S) på tisdagen som om effekterna av nonchalans och slarv kom som en brutal överraskning via rymdskepp. Diverse politiker poserar på Instagram med bekymrade rynkor och uppkavlade ärmar. Nu minsann ska det hända grejer. En utredning är på gång!

Sverige saknar egna brandflyg, och det är möjligt att det är en rimlig prioritering, men våra politiker borde under åren ha lagt pengar på att köpa några gemensamt med exempelvis andra länder i Norden. MSB borde ha fått detta uppdrag redan efter bränderna i Västmanland. Ja, redan efter att MP, S, KD och C valde att befria Försvarsmakten från jobbet för 14 år sedan. I stället har MSB till exempel lagt tio miljoner på genusforskning. Vad mer har man gjort förutom att hantera sådant vi inte kan göra var och en?

En del tror att vi nu får resurser via EU och därmed har ryggen fri, men det stämmer inte riktigt. Det hela samordnas via EU, men planen kommer från varje land och notan skickas sedan till oss. Om det hade brunnit i Italien hade planen därifrån inte åkt till oss i norr. Vi är sårbara, det är ett tragiskt faktum.

Det saknas dessutom enligt facket upp till 2 500 deltidsbrandmän och vem är ansvarig för det? ”Det har varit brist på deltidsbrandmän i tio år, men det blir mer och mer akut”, menade Christer Nyberg (DN 18/7). Ja, den som söker artiklar om brist på brandmän hittar sådana långt tillbaka i tiden. I Hässleholm har antalet minskat från 125 till 75 personer de senaste 15 åren (P4 6/3).

Annons

Vad har gjorts under åren? Frågan tycks har utretts och många har säkert haft möten och oroat sig, skickat problemet mellan olika aktörer och tänkt att någon annan någon annanstans fixar. Men det fattas fortfarande brandmän och vi blir beroende av andras framförhållning. Man undrar om de polska brandmännen också tjänar 200 kronor i timmen, som våra deltidsbrandmän?

Vi betalar nästan världens högsta skatter och dessa borde rimligen räcka till sådant vi inte kan hantera själva. Att vi betalar sådana enorma summor utan att politikerna sköter sina kärnuppgifter är genant. Det ger anledning till oro. Vad händer nästa gång?

Carolin kommenterar i Godmorgon, Världens panel

Lästips

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons