Farligt bidragsberoende

Ungdomarna hittar förr eller senare in på arbetsmarknaden. För de allra flesta är det säkert så. Men gruppen är mycket heterogen. Skillnaderna är stora.

Svenskt Näringsliv hävdar att det är de lågutbildade som är mest utsatta. Här finns ett grundmurat utanförskap. I en internationell jämförelse ligger Sverige långt ner på listan. Arbetslösheten bland lågutbildade ungdomar är fyra gånger större i Sverige än i Danmark. Chefekonomen Stefan Fölster menar att det framförallt handlar om anställningsskyddet och de höga ingångslönerna.

Man kan säga att trögheten på arbetsmarknaden är ett generellt problem. Den utbredda oviljan att byta jobb får konsekvenser för alla åldrar och yrken. Svenska löntagare håller hårt i sina anställningar, ett beteende som troligtvis förstärkts av försämrade villkor i a-kassan. Sverige är inte längre ett land där människor har samma arbetsgivare arbetslivet ut. Ändå bygger lagar och avtal på att näringslivet ser ut och fungerar som på 1950-talet.

Egentligen är det fel att låta kritiken ha sin utgångspunkt i ungdomsarbetslösheten. Lagen om anställningsskydd, LAS, har rimligtvis inte så avskräckande effekt eftersom ungdomar oftast kommit sist in och därmed är först att sägas upp. Det handlar mer om indirekta effekter. Ett arbetsliv där anställda och arbetsgivare inte vågar ta risker fungerar sämre – för alla.

Krisen slår olika hårt mot olika delar av landet. I Stockholmsregionen har många människor rentav fått det bättre. Sjunkande räntor gör det lättare att klara bostadslånen. I andra delar av landet är det knappt någon som inte berörs av varslen. Ungdomar som växer upp i traditionella industribygder löper en större risk att hamna utanför. Det finns ingen utbildningstradition att falla tillbaka på. De som blir kvar på orten fastnar i bidragsberoende. Ofta är det unga män som stannar hemma medan kvinnorna flyttar vidare, en på många sätt tragisk utveckling

I Danmark ställs hårdare och tydligare krav på ungdomar. Syftet med politiken är att till varje pris undvika att människor passiviseras. Jobbar man inte så ska man utbilda sig. Det är en i grunden positiv människosyn. Landets framtid ska inte kvittera ut socialbidrag och sitta isolerade i sina lägenheter.

Socialdemokraterna i Sverige har närmat sig det danska synsättet. Thomas Östros utspel under Almedalsveckan fokuserade dock på att det inte var avskaffad LAS som var den främsta förklaringen till danska framgångar. Det är onekligen en sanning med modifikation.

Frånvaron av LAS kanske inte påverkar särskilt många ungdomar i första hand. Däremot påverkar lagstiftningen arbetsgivarna i stort. Det är onekligen lättare att pressa ned ungdomsarbetslösheten på en arbetsmarknad som är förändringsbenägen.