Fängslande investeringar
Trelleborg planerar för ett stort fängelse och häkte för runt 450 intagna. Det ska ligga öster om staden, på jordbruksmark av högsta klassning. Mark som dock längre tillbaka i tiden har avsatts i kommunala planer för att ombildas till industrimark. Då blev det inget. Men denna tidigare plan möjliggör nu ett fängelse på platsen.
De politiska invändningarna kommer främst från Centerpartiet och Miljöpartiet. De är inriktade på att jordbruksmark inte ska fördärvas. Särskilt inte 54 hektar prima jord av klass 9 och 10. De styrande partierna, Moderaterna och Kristdemokraterna, tillsammans med stödhjulet, Sverigedemokraterna, är överens med det stora oppositionspartiet, Socialdemokraterna, om att kriminalvården ska etablera sin nya storanläggning på Söderslätt. Majoriteten i fullmäktige är därmed överväldigande. Främst handlar argumenten om jobb. Trelleborg har sedan några år ett rättspsykiatriskt centrum i utkanten av staden. Kommunen blir ett slags nav för kriminalvård och tvångsvård.
Den nya byggnaden ska enligt presenterade planer bli maximalt 22 meter hög i väster och 12 meter hög i öster (Trelleborgs Allehanda 18 januari).
Protesterna mot bygget har på allvar dragits igång efter att de väsentliga besluten har klubbats. Bland annat har en facebook-grupp ”Fängelsefritt Trelleborg” startats. Här kommer fler argument in, bland annat farhågan för rymningar och närheten till skolor och förskolor. Det besvarade Kriminalvården under ett digitalt informationsmöte med att inget talar för ökade risker. (Trelleborgs Allehanda, 27 januari)
Den här typen av etableringar skapar gärna starka opinioner för och emot. I Svedala blev etableringen inte av efter en folkomröstning med kraftig majoritet för ett nej (SVT 27/5 -19).
Det är lätt att det drar i väg till hårda ord och dumförklaringar åt ena eller andra hållet. Men som i de flesta frågor finns det flera ingångar. Alla beslut handlar om för- och nackdelar, alla investeringar måste ha alternativkostnader med i kalkylen.
Jordbruksmarken är den uppenbara. Den gäller för nästan alla planer på byggnation runt Trelleborg, så länge det inte rör sig om havsnära eller tidigare anlagda hamn- och industriområden. Men jordbruksmarken på Söderslätt har inte bara värde som just jordbruksmark, utan också som en del av kulturlandskapet. Att bygga stora anläggningar till bredd och höjd är ett rejält ingrepp på slätten.
Stadsnära gör en stor anläggning mindre skada, men i det här fallet kryper man en bit ut på den fria slätten. Ett småskaligt mindre bostadsområde, väl utfört i skånsk klassisk stil, innebär också skador på jordbruksmark, men betydligt mindre ingrepp i kulturlandskapet och dess värden. En sådan typ av planering hade gett Trelleborg en annan typ av utvecklingsmöjlighet som boende- och turistkommun, liksom för tjänste- och serviceföretagande. Söderslätt som varumärke får då ett annat innehåll.
Ett fängelse är inget som tillför varumärkesvärde på det sättet, risken ligger snarast i motsatt riktning. Hur rymningssäkra fängelser än är, så är det knappast någon som önskar annat än att behovet inte fanns. Ett fängelse är inget man skickar vykort till vänner och lockar dem med för att flytta till Trelleborg och Söderslätt.
Likafullt är fängelser en nödvändighet. Tyvärr måste också hårdare tag mot brott och kriminalitet mötas av tillgång på häktes- och fängelseplatser. En kommun som öppnar möjligheterna för staten på det sättet bör då också mötas av andra gentjänster, kopplat till stadens och kommunens utveckling. I Trelleborgs fall handlar det förstås om exempelvis ringväg (också den kontroversiell, delvis också på grund av markfrågan) eller andra infrastrukturinvesteringar. Här ligger också Trelleborgs och invånarnas stora investeringar i en hamnanläggning – både penningmässigt och miljömässigt – i potten. Trelleborg hjälper Sverige med handel och ekonomisk tillväxt. Tillbaka för sitt ekonomiska risktagande och för ingreppen i miljön bör trelleborgarna få rejäl ekonomisk kompensation. I dag är den kopplingen alltför vag.
Ett storfängelse i Trelleborg bör värderas utifrån flera perspektiv. Platsen är i sig högst tveksam. Men om det läggs på planerad plats måste en plan göras för hur Söderslätt och dess byar i övrigt ska skyddas och utvecklas, allt för att området inte ska tappa i attraktivitet. Det måste bli tydligt för invånarna att de får något tillbaka. Ett antal arbetsplatser är inte nog – det är förhoppningsvis inte en alltför framgångsrik tillväxtindustri med stora expansionsplaner vi talar om här.
