Annons
Ledare

”Extra allt” borde inte gälla SVT, SR och UR”

Är det dags att skrota radio- och tv-licensen? Den där omsjungna, osjälviska avgiften som utgör public service-bolagens ryggrad? Förhoppningsvis.
Ledare • Publicerad 17 juni 2011
Eva Hamilton, vd för Sveriges Television.
Eva Hamilton, vd för Sveriges Television.Foto: 

I går fastställde regeringen direktiven för den kommitté som har att fastställa villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst fram till 2020. Och mycket kan sägas både om uppdrag och den förändrade mediemarknaden, men ofta kokar resonemangen ner till att finansieringsmodellen, alltså inte storleken på medlen utan just formen för hur SVT, SR och UR får sina pengar, avgör deras oberoende och trovärdighet.

Detta går naturligtvis att ifrågasätta. Licensavgiftens storlek fastställs redan i dag av riksdagen. Att, som Folkpartiets kulturpolitiske talesman Christer Nylander sa i P1 Morgon i går, i stället övergå till en medieavgift som alla skattebetalare ska betala, precis som begravningsavgiften, torde inte i grunden förändra förutsättningarna för den oberoende journalistiken.

Annons

En jämförelse med kommersiella medier kan mycket väl göras. Till exempel Kristianstadsbladet avstår inte från kritisk granskning av oro för att annonsörer eller prenumeranter skulle säga upp sin bekantskap med tidningen. Det handlar om grundläggande journalistiskt hantverk, med det publicistiska uppdraget satt i centrum; trovärdigheten som förutsättning för betalningsviljan.

Kommersiell public service, helt enkelt.

Finns det då anledning att oroas över politisk styrning? Att avgiften ska användas som medel för att få SVT, SR och UR att erbjuda det programutbud som politikerna vill ha, inte det som bolagsdirektörerna önskar? Visst, kan man det, men det är ett långskott. Med starka ledare och öppenhet om prioriteringar och förutsättningar garanteras oberoendet minst lika bra. Det finns egentligen skäl att oroas mer över att bolagsledningarna är politiserade, som det faktum att tidigare FP-ledaren Lars Leijonborg återfinns på UR. Oron över dolda agendor bör vara större i denna del än när de statliga mediebolagens programverksamhet diskuteras öppet.

Denna senare diskussion är också ytterst intressant. Regeringen håller i sina direktiv fast inte enbart vid att public service ska fokusera på ”nyheter, granskande journalistik och utrikesbevakning, kultur, film, drama och barnprogram samt samhällsdebatt, fakta och vetenskap”. Tittarna och lyssnarna ska dessutom erbjudas ”ett brett och varierat utbud som är lätt att nå inom alla genrer, inklusive underhållning och sport”.

Var det någon som sa att politik handlar om att prioritera? Det kan inte ha varit kulturministern & co.

Främst SVT har i sin iver att hålla tittarsiffrorna uppe lagt allt mer tid och resurser på trams-tv. I stället för att – oavsett finansieringsform – kräva att de statliga mediebolagen gör allt, borde det kunna krävas en mer seriös debatt om vad de inte ska göra.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons