GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ett krig mot hela Europa

Försvarsmaktens förstärkning och det svenska Nato-medlemskapet handlar om förmågan att försvara det vi tar för självklart. Önskedrömmar gör ingen säkrare.
Ledare • Publicerad 1 november 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Överbefälhavare Micael Bydén understryker allvaret.
Överbefälhavare Micael Bydén understryker allvaret.Foto: Tim Aro/TT

”Vi utesluter ingenting i nuläget. Vi befinner oss i en långvarig konflikt mellan Ryssland å ena sidan och det kollektiva väst å andra sidan. I den här konflikten är Sverige en aktör, inte minst då i ryska ögon.”

Överbefälhavare Micael Bydén gör i sitt senaste offentliga framträdande klart upp med missuppfattningen att kriget mot Ukraina är en regional konflikt. Det budskapet är nödvändigt att upprepa gång på gång, för allmänheten, medierna och politikerna. Den tydliga konflikten mellan olika världar och värden är det som särskiljer detta krig från andra. Det handlar inte om att det ena kriget orsakar mer eller mindre lidande än det andra, utan om dimensionen och dess tydliga ideologiska grund – det är den västliga liberala demokratin som är Putins fiende. Ukrainas största synd är att viljan att gå en annan väg än den ryska, att bli en del av den europeiska och västliga gemenskapen, i den ryska spegelvända propagandan utgör detta nazifieringen – Ukraina har därmed ingen rätt att existera som nation.

För det svenska försvaret handlar upprustningen och Nato-anslutningen om en rejäl omställning. En svagare krona och inflation gör att priserna stiger. Försvaret kan snabbare göra av med sina ökade anslag, men effekten av dem blir mindre. Att behålla personal och att rekrytera fler är en knäckfråga, anställningsvillkoren är på sina håll dåliga och vittnesmål om undermålig personlig utrustning stärker knappast förutsättningarna. Allt det måste lyftas. Balansen mellan att stödja Ukraina med de vapen den utrustning som efterfrågas och att samtidigt ha tillräckligt kvar på hemmaplan i Sverige är svår.

I en jämförelse med kalla kriget kan ÖB konstatera att spelreglerna är färre nu, att den ryska ledningen är oförutsägbar och att Putin visat att han är beredd att göra det han uttrycker. Många i väst utgick ännu i januari och februari från att mobiliseringen av ryska styrkor handlade om utpressning och skrämselpropaganda för att få Kiev och president Volodymyr Zelenskyj att vika ned sig. Även Sveriges regering litade på den så kallade utrikesministern Sergej Lavrovs ord om att Ryssland inte skulle anfalla. ”Det var ju ingen förutom amerikanerna som hade tagit det på allvar att Putin skulle göra en så fullständigt barbarisk handling mot ett land som inte har gjort någonting mot honom.” som Sveriges tidigare utrikesminister Ann Linde (S) uttryckte det i en intervju i DN 11 mars.

Det slitna uttrycket naivitet passar här utmärkt. Något utrymme för sådan finns inte framåt. Det gäller också Sveriges förhållande till Nato. Det kan, precis som ÖB säger, inte på något sätt inledas med krav på svenska undantag. Nato-medlemskapet är till för att höja tröskeln till krig på svensk mark, på Nato-territorium.

När Putin talar om möjligheten att använda alla tillgängliga vapen gäller det att förhålla sig till det, även när det kommer till kärnvapen. Väst har inte alternativet att visa svaghet eller oenighet. Ingen strategi är tydligare från Putin än att väst ska splittras och demokratierna gå under.

Han kommer att få fel.

Petter BirgerssonSkicka e-post