En snävare värld

Coronapandemin har under det senaste året satt sin prägel på världshandeln. I början av pandemin stängdes mycket produktion i Kina, och då blev det än mer tydligt hur beroende världen har blivit av godsflödena från och till Asien. Den absoluta merparten, 80 procent, av världens godstransporter sker sjövägen (CNN 20/2 20). Senare kom varningar om att många fartygsanställda antingen var utmattade efter många månader till sjöss utan möjlighet att gå i land. Både fack och arbetsgivare varnade för att personal mådde dåligt, rentav tog livet av sig, för att de inte stod ut (CNN 18/6 20).

Om sjöfarten inte fungerar havererar värdekedjor som allt från livsmedelsindustri till högteknologisk industri är beroende av. Det leder till varubrist och stigande priser för konsumenterna. Pandemin har lett till en kraftig ökad efterfrågan på hemelektronik som spelkonsoler och datorer – eftersom folk måste sysselsätta sig under ökade hemmavistelser när jobb och skolor är stängda. Det är en bidragande orsak till att bristen på halvledare, en produktion som domineras av asiatiska tillverkare, nu sätter käppar i hjulet även för tillverkningen av allt mer elektronikberoende bilar. För att få bort sittfläsket som spelkonsolerna bidrar till har folk köpt cyklar som aldrig förr, och också där har produktion och distribution mellan olika världsdelar haltat. Cyklar må sättas ihop i en fabrik på en regional marknad i Europa och USA, men delarna importeras i hög grad från Asien.

Både pandemin och det parkerade fartyget i Suez visar en känslighet i de globala handelskedjorna. Till det ska läggas de politiska. Med en allt mer auktoritär kommunistpartiregim i Kina under Xi Jinping, hamnar allt fler europeiska företag i trubbel. H&M är ett uppmärksammat fall, där H&M efter beslutet att inte köpa bomull från provinsen Xinjiang på grund av tvångsarbete, har lett till en bojkott i Kina mot H&M, av allt att döma orkestrerad av regimen (SvD 30/3, 1/4). Samma har drabbat även amerikanska Nike och tyska Adidas (CNN 26/3). Omvänt har kinesiska företag som Huawei tidigare blivit föremål för USA-bojkott och säkerhetsmässigt motiverad utestängning av Huawei i Sverige som leverantörer till 5G-system (CNBC 15/5 -20) (Computer Sweden 5/1).

Den här typen av handelskonflikter riktade mot enskilda stora bolag är något utöver tidigare typer av åtgärder mellan stater, som anklagelser om valutadopning och tullar.

Känsligheten i handeln har lett till att företag ser över produktionskedjor och till viss del tar hem produktion. Men också till att EU satsar på att minska EU:s beroende av teknik från Kina och USA (CNBC 10/3).

Sammantaget är de här trenderna oroväckande. Det har visat sig att demokratin inte kommer med automatik med handel och välstånd. Kinas kommunistpartiregim har tvärtom om fått ökat självförtroende med den stigande ekonomiska makten, nu i lika hög grad som konsumentmarknad som en plats för produktion. Kina är på många sätt sammanknutet med Europa och USA, i dag också genom ägande och direkt inflytande i många stora företag – Volvo är bara ett exempel. Även många av de framgångsrika företagen med bas i södra och sydöstra Skåne verkar på den globala marknaden, både med produktion och försäljning.

Till viss del kan det finnas fog för mer produktion nära hemmaplan och att få bort känsligheten i det som ofta brukar kallas ”just-in-time”. På ett större plan är handel och utbyte över gränserna dock något av det viktigaste när det kommer till både välstånd, teknisk utveckling och forskning. De positiva globala krafterna har däremot inte visat sig bana vägen för samförstånd och demokrati på det optimistiska sätt som många har trott.

För ökad motståndskraft vid olika former av kriser – ekonomiska, politiska eller biologiska – är det klokt att inte bli före beroende av ett alternativ. Snarare än ”allt ska hem” är det viktigt att bygga fler allianser, fler vägar och att på det sättet också undvika att en makt – som kommunistregimen i Kina – får allt för dominerande ställning.