Annons
Ledare

Petter Birgersson: En jul utan den vite mannen

Är den vite mannen en börda som ska tystas?
Petter BirgerssonSkicka e-post
Krönika • Publicerad 19 december 2020
Petter Birgersson
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
En belastning?
En belastning?Foto: Fredrik Hagen

TV 4 skulle i ett inslag i morgon-tv förklara för tittarna hur folk ska hantera släktingar som man inte orkar med vid julmiddagen. I coronatider hade sällskapet begränsats i antal vid det fysiska bordet, men umgås digitalt kan man ju göra!

En man fick representera det dumma. Hudfärgen var lite åt det grisiga hållet, ”vit” som det numera är viktigt att markera. Han var traditionalist, rasist och en suput. Till på köpet otrevlig mot svärmor, som fick se sin digitala närvaro abrupt avbruten. ”Dinosaurien som pratar lite förhistoriskt” förklarade retorikexperten.

Annons

Man kan säga att TV 4 jobbade med det vanliga stereotyperna. Eller ja, den vanliga stereotypen, den enda som numer är helt legitim.

Statliga Trafikverket kör på samma väg i sin kampanj på facebook. När Trafikverket ska förklara att man minsann ska köra efter hastigheterna så är det en man med hudfärg åt det lite grisiga hållet som för den kvinnliga föraren talar om att det är bättre att köra snabbt. På det viset tillbringar man så lite tid som möjligt på vägen vilket räddar både miljö och liv. Det är förvisso ett gammalt uselt tråkskoj men ska ett statligt verk visa sin progressivitet är det viktiga att förmedla att män killgissar sig genom hela livet.

Är det okej att driva med vita män? Ja. Det är därför det har varit den vanligaste komedigenren i 2000 år, drygt.

Men hur slappt är det inte?

Att vita män på det hela taget är ett värdelöst släkte har liksom redan framgått.

Piggare vore att driva med mannen som nervöst söker omgivningens gillande genom att försöka plocka upp de senaste trenderna i sin beteende- och åsiktsrepetoar. Som tydligt predikar för andra vad som är fel och vad som är rätt, allt enligt inlärda fraser. Om han som av en händelse råkar vara den som alla jämnåriga killar minns som den mest frekvente misogyna, rasistiska mobbaren på skolgården gör det ju inget.

Eller varför inte sätta ljuset på de tolerantas intolerans? Den som tar som sin uppgift att uppfostra omvärlden till rätt levnadssätt och värderingar genom att förklara att vissa röster inte ska höras – i alla fall inte vita mäns. Som ställer krav på att julbordet inte ska rymma skinka eller som påpekar att den som dricker en snaps till sillen legitimerar mäns våld mot kvinnor.

Det finns många sätt att effektivt döda julstämningen. Många fler än de som omfattar schablonen om den förfärlige farbrorn från dinosauriernas tid.

Eller är det så att julen i allmänhet inte fungerar så illa som det ofta beskrivs? Att de flesta kommer överens rätt bra och att man kan driva både med far och mor, att julbordet kompletteras med det som gör att alla blir tillfreds. Att det rentav är hälsosamt med lite åsiktsfriktion vid julbordet. För jäklar vad tråkigt det skulle bli om alla satt och berömde den veganska skinkan som varande det godaste man ätit för att därefter lyfta glaset med äppelcidervinäger och skåla för den vite mannens död. Åtminstone för en del av oss. Och kanske även för barnen. Tomten skulle ju inte dyka upp.

Annons
Annons
Annons
Annons