Elproduktion utan tanke är värdelöst
För den som försommaren 2023 vandrar i skånska villakvarter är det en uppenbar skillnad jämfört med några år sedan. På tak efter tak har solcellspaneler åkt upp. Ofta paneler som täcker hela takytan, åtminstone åt det håll där solens strålar kan förväntas nå stora delar av dagen.
De tidvis extrema elpriserna de senaste åren har satt fart på investeringsviljan hos privatpersoner. Olika typer av skattereduktion för uppsättning och för egen produktion och konsumtion av el driver också på besluten vid köksborden.
För många spelar det dessutom också in att man vill bidra till att göra Sverige mer självförsörjande på el, bort från fossila bränslen och beroendet av skurkstater när fordonsflottan ska elektrifieras.
Investeringsviljan för större sol- och vindkraftsprojekt är också stor. Debatten handlar ofta om hur närboende och kommuner säger nej till projekt. Sällan är det brist på pengar som är flaskhalsen.
Den gångna helgen var det perfekta förhållanden för den väderberoende elen. Danmark och Tyskland producerade under soltimmarna el som aldrig förr. På den gemensamma marknaden pressades priserna mot noll. I elområde fyra i södra Sverige var priserna negativa under några timmar. Sedan studsade priserna upp igen. Det är inte ett helt ovanligt scenario numera.
De starkt varierande priserna, volatiliteten, är en stor del av problemet. Att producera en massa el är inte det svåra. Det riktigt knepiga är att se till att den kan levereras stabilt och matcha efterfrågan när den behövs. Vattenkraft är den ultimata reglerkraften, tyvärr i hög grad saknad i södra Sverige. Stora turbiner i kärnkraftverk eller i gas-, kol- och oljekraftverk kan fungera som baskraft i söder. Men den typen av kraft blir olönsam i de lägen när väderberoende el producerar för fullt till noll marginalkostnad. Genom åren har elcertifikatsystem och andra subventioner gynnat väderberoende el och gjort exempelvis kärnkraft olönsam, något branschen tidigt varnade för. Då finns den inte heller kvar när den behövs.
Om solpanels- och vindkraftsparker måste kompletteras med stora fossileldade verk blir de snarare en del av problemet när det kommer till klimat- och säkerhetsfrågor. Att konsumenter kompenseras med elstöd för tidvis extrema elpriser är också fullständigt ohållbart.
Att investeringsviljan finns är uppenbart. Det är knappast fler subventioner som behövs, vilket tyvärr är vad politiker överallt tycks tro. Det som krävs är att beslutsfattare på nationell och europeisk nivå bestämmer sig för vilken typ av elsystem som ska byggas upp. Är tanken att det ska vara småskaligt med parallella elnät? Ska enskilda personer investera i egna anläggningar och batterier? Ska kommunala energibolag riskera stora pengar på vätgasprojekt? Eller ska konsumenter förlita sig på ett storskaligt elsystem som levererar året runt – oavsett väderlek?
Utan sådana besked är det omöjligt för företag och privatpersoner att veta vilka investeringar som är vettiga för egen del och för elsystemet i stort. Då blir det chansningar och subventioner som avgör var slantarna hamnar. Och fortsatt casino på elbörsen.
