GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Petter Birgersson: Elkrisens följder kan bli gigantiska

Konsekvenserna av energikrisen är svåröverblickbara Politikerna har heller ingen övning i att hantera den här typen av kris i krigstid.
Petter BirgerssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 7 september 2022
Petter Birgersson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Sydvästlänken, ett länge bristande led i överföringen.
Sydvästlänken, ett länge bristande led i överföringen.Foto: Johan Nilsson/TT

Det är inte bara konsumenter av el som hamnar i klistret när elpriset rusar. Även elproducenter och elförsäljningsbolag kan hamna i trubbel. Det låter helt galet, elproducenter tjänar rimligen multum när el kan säljas till rekordpriser. Men i handeln med kontrakt för elpriser vid olika tidpunkter går det att göra bra och dåliga affärer. När priserna rör sig dramatiskt kan det förorsaka brist i kassan hos de företag som inte har lyckats parera rätt. Det kan leda till att bolag som har lovat sina kunder att leverera till ett fast pris över en lång period plötsligt måste betala rejält mer för sina inköp än för vad de tar betalt av kunderna.

Flera energibolag i Europa har hamnat i akut kris, då ofta direkt kopplat till beroendet av ryska gasleveranser. Österrikiska stora energibolaget Wien energie och Uniper i Tyskland har sökt statsstöd (FT 29/8). Unipers ägare Fortum – i sin tur till stora delar ägt av finska staten – har svåra finansiella bekymmer. Finska regeringen och staten fick i veckan ge omfattande garantier och lån för att rädda Fortum (DI 6/9).

Nu gungar det även i Sverige. Regeringen gick i helgen ut med att svenska staten lovar att garantera elbolagens likviditet i handeln med elkontrakt. 250 miljarder kronor utlovas i kreditgarantier för att hålla elbolagen flytande. Det poängteras att elproducenterna – som statliga Vattenfall – i grunden är stabila, eftersom de i längden tjänar stora pengar på höga elpriser. Men Vattenfall hör till de bolag som har förlorat på sina prissäkringar, medan kommunala Skellefteåkraft med stor kraftproduktion, ska ha lyckats betydligt bättre (SvD 31/8).

Sveriges Radios Ekot rapporterar att det, trots de statliga insatserna, finns elförsäljningsbolag som vill bryta bundna avtal med kunder, med hänvisning till force majeure, oförutsedd händelse, i detta fall kriget mot Ukraina. Det kan betyda att kunderna får ta smällen när den påstådda tryggheten i fasta avtal ensidigt rivs upp. Eller – om det inte håller juridiskt, vilket Konsumentverket menar – så kan bolagen tvingas att ta kostnaderna. I förlängningen kan det betyda konkurser eller att ägare får gå in och rädda företagen. Ägare är i många fall kommuninvånare, då många elhandelsbolag är kommunalt ägda.

”Det har ännu inte riktigt framgått i valrörelsen hur allvarligt läget är.”

Tidningsspalterna fylls redan med människor som har svårt att klara elräkningarna och är oroade över vad som ska ske i vinter. De är oroade med rätta. Människor med sämst marginaler i hushållsekonomin drabbas först, men även de som har upplevt sig ha stora marginaler kan få känna på hur snabbt saker kan förändras. Vi ser inte ett militärt krig i Sverige, men Ryssland för ett krig mot väst och hela säkerhetsordningen, vilket får konsekvenser få har varit beredda på. Politikerna tycks ännu in på valrörelsens slut inte riktigt ha tagit in verkligheten.

Det som finns är politiska löften om att lindra smärtan, men inte heller återföringar av 90 miljarder kronor från de flaskhalsavgifter kunder i södra Sverige betalar kommer att räcka. Att på EU-nivå särskilja elpriser från gaspriser är en åtgärd som kan påverka, men de långsiktiga effekterna av det är inte lätta att analysera. Det blir åtminstone inte större tillgång till el på grund av de åtgärderna.

Tillgång till och pris på el, gas, drivmedel, och mineralgödsel påverkar alla led i samhället. Om bagerier ska driva vidare sin verksamhet krävs rejäla prishöjningar om de ska täcka förväntade energiräkningar i vinter. Tillgång till energin är grunden till välståndet, från ax till limpa. Medborgare i Sverige får förbereda sig på en kris av ett slag som få har insett de möjliga dimensionerna av.

Det har ännu inte riktigt framgått i valrörelsen hur allvarligt läget är. Att dela ut miljard efter miljard kommer inte att fungera denna gång. Det löser nämligen ingenting av de långsiktiga misstag som har begåtts i europeisk och svensk energipolitik, och som byggt upp det ohälsosamma beroendet till Ryssland. Den så kallade miljörörelsen, korrupta politiker som allierat sig med ryska gasföretag och partier som har bedrivit hetsjakt mot kärnkraft är alla medskyldiga till att beredskapen har monterats ned.

Priset betalas nu och framåt.