Annons
Ledare

Naomi Abramowicz: Elevinflytandet i skolan har gått för långt

Sextonåringar har ingen aning om hur man bäst planerar en lektion. Det bör överlämnas till lärarna.
Naomi AbramowiczSkicka e-post
Gästkrönika • Publicerad 22 januari 2024
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vem bestämmer?
Vem bestämmer?Foto: Henrik Montgomery/TT

Det gäller att passa sig när Skolinspektionen är på besök. Häromveckan fick rektorn för Katedralskolan i Lund smäll på fingrarna av myndigheten.

Var det för stökigt och oroligt i klassrummen? Nej, klassrumsklimatet präglades av både trygghet och studiero enligt Skolinspektionen. Nådde eleverna inte upp till kunskapskraven? Elevernas betyg var alldeles utmärkta. Mellan 96 till 100 procent tar gymnasieexamen, med 17 som snittbetyg.

Annons

Det så kallade problemet handlar om att rektorn framöver behöver försäkra sig om att eleverna får vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Myndigheten vill att lärarna ger eleverna inflytande över både innehåll och arbetsformer. Det kan vara den minst relevanta kritiken som en skola någonsin har fått från Skolinspektionen.

Sextonåringar må veta mer om vad som händer på TikTok än lärarna, men de är knappast bättre lämpade att planera lektioner. De saknar dessutom den kunskap som krävs för att veta vilka arbetsformer som leder till bäst inlärning. Det är klart att det vore skönt att slippa förhör i franska verb, om man kan undvika det. Men man lär sig nödvändigtvis inte bättre genom att gestalta franska verb genom modern dans, även om det skulle innebära mindre plugg. Det bör vara lärarens roll och privilegium att avgöra om det lämpar sig bäst med skriftliga prov, muntlig redovisning eller kreativ gestaltning – för att ta ett exempel.

Om man ska vara generös är det inte Skolinspektionens fel att Katedralskolans rektor får skäll för att tonåringar inte ägnar sig åt lektionsplanering, även om den hade kunnat ägna sig åt mer väsentliga uppgifter. Myndighetens jobb är att se till att skolor följer de nationella styrdokument. I gymnasieskolans läroplan står det klart och tydligt att läraren ska ”svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen”.

Samtidigt går läroplanen på tvärs med det mantra som politiker, av alla upptänkliga kulörer, har upprepat de senaste tio åren: att lärare måste få vara lärare. Enligt läroplanen framstår det snarare som att lärare enbart vara får vara lärare om det är okej med eleverna. Det leder knappast till ökad arbetsglädje eller tillfredsställelse på jobbet.

Det starka elevinflytandet i svensk skola bottnar säkert i omtanke om eleverna. Att skriva in det i såväl skollagen som läroplanerna ska signalera att unga är värda att lyssna på, en strävan bort från tiden då barn skulle synas och inte höras. Men att ge unga makt över skolans arbetssätt, arbetsformer och innehåll är inte omtänksamt. Man gör dem en otjänst genom att ge dem ett ansvar de inte är mogna att axla.

Lyckligtvis fastställer Tidöavtalet att det ska göras en lagändring för att tydliggöra att det är läraren som beslutar om undervisningen och dess upplägg. Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge. Det är slöseri med Skolinspektionens tid och resurser att de ska banna rektorer och lärare för att de faktiskt gör sitt jobb, och inte överlåter det till eleverna.

Annons
Annons
Annons
Annons