Petter Birgersson: Elbristen kostar Skåne tusentals arbeten
Skåne är en attraktiv region för många företag i olika sektorer. Här finns högkvalificerad forskning, olika typer av arbetskraft, närhet till många marknader och tillgång till industrimark.
Det är förstås sådant som Invest in Skåne – Region Skånes organisation för att få utländska företag att etablera sig här – säljer in.
Men på ett område har Skåne sackat efter. Och det är inom vad som länge ansågs vara en svensk styrka: tillgång till säker och billig el. När effekt inte kan garanteras till nyetablerade företag tvingas de välja andra etableringsplatser. Enligt Invest in Skåne har Skåne sedan oktober 2022 gått miste om runt 4 500 jobb från utländska etableringar som inte blivit av (Tidningen Näringslivet, tn.se 16/1). Det handlar inte i första hand om prisnivåer på el utan om effektbrist – företag med stort effektbehov finns det ingen plats för i Skåne.
Det gäller självfallet även svenska företag som vill etablera sig i Skåne eller skånska företag som vill bygga ut och nytt. Men de bolagen ingår inte i Invest i Skånes siffror, här handlar det enbart om utländska bolag som har varit i kontakt med organisationen med etableringsförfrågningar.
Att läget är allvarligt när det kommer till elförsörjning i södra Sverige råder det ingen tvekan om. Elområde 4 pekades i december 2022 ut av europeiska systemoperatörernas samarbetsorganisation (Entso-E) som det område med minst elproduktion i förhållande till maximal användning. Då jämfördes 50 europeiska elområden.
Samtidigt anses norra Sverige ha det omvända förhållandet. Det betyder att överföringskapacitet inom landet och import från andra länder blir extremt viktigt för Skåne. När det nu planeras för stora effektberoende industrier i Norrland så kommer det därför att påverka södra Sverige. Svenska kraftnät beräknar att elkonsumtion i norr kommer att öka väsentligt de kommande åren till följd av de planerade industrisatsningarna. För Sverige som helhet betyder det ett mycket stort behov av ny elproduktion, motsvarande en ny kärnkraftsreaktor om året, fram till 2035, enligt Svenska kraftnät.
För att förbättra situationen har Region Skåne tillsatt Skånes effektkommission, som har som mål främst att öka den skånska självförsörjningsgraden av lokal effekt under året alla timmar från 15 procent till 50 procent. Det är ett bra initiativ, där de stora aktörerna på elmarknaden, politiker och näringslivsrepresentanter är involverade. Men det kräver självfallet att den nationella politiken fungerar.
I det ingår att ha en realistisk syn på kärnkraften inom det kommande decenniet, en sak är att den förtida avvecklingen har varit mycket skadlig för södra Sverige men det är en annan att bygga nytt och i sådan rask takt. Klart är att många olika kraftslag behövs och att – vilket är den kluriga delen – tillräcklig effekt finns när den behövs som mest.
Det måste också till att nya metoder för lagring och alternativ med mindre lokala nät prövas och utvärderas. Därför är det viktigt att representanter med andra ingångar och intressen än de stora elbolagen får utrymme i exempelvis Skånes effektkommission och liknande sammanhang. Tekniken för lagring och elöverföring utvecklas snabbt och även här kan gamla sanningar utmanas.
För de sydskånska kommunerna gäller det att vara rejält på tårna för att strida för den egna bygdens elförsörjning och i förlängningen näringslivets möjligheter. Det gäller även de politiker som gillar sådant som betalas med skatter. För utan företag och jobb finns inga pengar alls till den offentliga välfärden.
