Effektiva metoder mot mobbning

På senare år har allt fler skolor valt att förstärka värdegrundsarbetet genom program från externa aktörer. Det finns gott om modeller och organisationer med olika inriktningar, som Friends, Farstamodellen, Skolmodellen och SET, social och emotionell träning.

Vid en första anblick verkar det vettigt att anlita hjälp utifrån. Skolorna visar att de engagerar sig, samtidigt de utsatta eleverna får stöd och hjälp. Men tyvärr har det visat sig att många av de populära programmen saknar vetenskaplig grund.

SET-metoden används från förskoleåldern och framåt, med målet att barnen ska bli bättre på att hantera känslor och träna bort aggressivitet och oönskade beteenden. Enligt grundaren Birgitta Kimber leder programmet till att barnen även mår bättre som vuxna.

Men när Utbildningsradions program ”Skolfront” nyligen granskade hur SET används i praktiken visade det sig att vissa övningar snarare är kränkande än stärkande. I programmet visas bland annat följande scen: En grupp med barn står hand i hand och bildar en ring. Utan­för ringen går en ensam flicka och ber sina klasskamrater om att få komma in. Svaret blir nej och åter nej – tills någon slutligen säger ja. En bit bort står en lärare och övervakar det hela.

Tanken bakom övningen är att barnen ska få träning i hur det känns att vara utanför. Men gränsen mellan fantasi och verklighet är ofta tunn. Leken känns verklig, förklarar en flicka som intervjuas. När hon inte släpps in blir hon ledsen, även om det är en övning.

Och hennes reaktion är inte ovanlig. I veckan riktade Skolinspektionen skarp kritik mot Solhemsskolan i Spånga utanför Stockholm, efter att de använt sig av SET-programmet. Övningarna kan röra upp känslor och händelser som skolpersonalen sedan saknar tid och kunskap att hantera.

Kritiken mot Spångaskolan är tänkt som en riktlinje för andra skolor när de väljer att köpa in program inom livskunskap.

Förhoppningsvis betyder det att skolorna också börjar granskar övriga program mer noggrant. Risken är nämligen att många av de andra, populära metoderna fungerar lika illa. När Skolverket härom året gjorde en granskning av åtta olika antimobbningsprogram visade det sig att samtliga innehöll delar som var verkningslösa eller rent kontraproduktiva.

Att köpa in program utifrån kan verka praktiskt. Det går fort – och läraren får en metod att luta sig mot.

Men enligt Skolverket fungerar arbetet mot mobbning i själva verket bättre när lärarna själva är med och utformar verksamheten, så den utgår från situationen i varje skola.

Det minsta man kan begära är att skolorna enbart använder sig av program som är bevisat effektiva. Metoder som riskerar att kränka eleverna har självklart inte i skolorna att göra.