Annons
Ledare

Diskrimineringsombudsmannen: DO: Petter Birgersson visar på oroande okunskap

Diskrimineringsombudsmannen
Replik • Publicerad 5 februari 2024
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för Diskrimineringsombudsmannens processenhet.
Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för Diskrimineringsombudsmannens processenhet.

I en ledare, som publicerades den 2 februari, reflekterar Petter Birgersson över de ersättningar som under senare tid betalats ut till personer som har diskriminerats.

Petter Birgersson slår i vissa avseenden in öppna dörrar – bland annat när han skriver att de brottskadeersättningar som döms ut i svenska domstolar inte i tillräcklig grad gottgör för det lidande som brottsoffer utsätts för. Jag delar den uppfattningen. Men, när Petter Birgersson debatterar de ersättningar som utgår i diskrimineringsmål visar Petter Birgersson på en oroande okunskap.

Annons

Diskrimineringsersättning är en ersättning av ett eget slag och kan inte jämföras med ett skadestånd på grund av brott. I en brottmålsrättegång får förövaren sitt straff främst genom den påföljd som utdöms (vanligen fängelse, böter eller vård). Skadeståndets främsta funktion är att ge den skadelidande upprättelse för den kränkning som hen utsatts för.

När det gäller diskrimineringsersättningen förhåller det sig annorlunda. En diskrimineringsersättning är en påföljd av ett eget slag, som dels ska kompensera för den kränkning som offret utstått, dels verka preventivt, det vill säga att avskräcka från framtida diskriminering. I dess andra bemärkelse kan diskrimineringsersättningen alltså liknas vid ett straffskadestånd. Med denna dubbla funktion är det självklart att diskrimineringsersättningarna ska bestämmas till ett högre belopp än brottsskadeersättningarna.

Nästa missförstånd infinner sig när Petter Birgersson påstår att ”Diskrimineringsersättningarna kränker skattebetalarna”. Det får antas att rubriksättningen bygger på ovetskap om vem det är som betalar diskrimineringsersättning. Det kan förvisso i vissa fall var en offentlig aktör som inte följt diskrimineringslagen och därmed blir ersättningsskyldig, men det kan lika väl vara privata aktörer. Själv känner jag mig i egenskap av skattebetalare inte speciellt kränkt av Diskrimineringsombudsmannens arbete, utan mer trygg i att det finns en myndighet som vakar över att diskrimineringslagen följs. För det är ju det som är DO:s uppgift, att tillse att den lag som riksdagen har beslutat om faktiskt också efterlevs.

Det allvarligaste övertrampet gör Petter Birgersson ändå när han skriver att ”Samtidigt finns det andra typer av kränkningar som inte orsakar någon fysisk skada eller allvarliga trauman av livslång karaktär. Sådana ärenden hamnar ofta på Diskrimineringsombudsmannens, DO:s, bord.”

Jag undrar om Petter Birgersson har träffat och samtalat med någon av alla de som dagligen diskrimineras i Sverige. Jag vet inte hur han anser att det påverkar människor i deras vardag att ständigt oroas över att inte bli bemött för den man är, utan istället utifrån föreställningar om etnisk tillhörighet, kön, könsöverskridande identitet eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna. Att som elev dag efter dag i över en termins tid behöva gå till skolan med otryggheten att inte veta om ens lärare åter igen ska kränka en – utan att skolan gör något för att förhindra det. Diskriminering kan också leda till de allvarligaste konsekvenser för människors liv och hälsa, som exempelvis när vård inte ges på lika villkor, eller barn med funktionsnedsättning förvägras rätten till en anpassad skolgång.

Alla har naturligtvis rätt att tycka till och kritisera det arbete som vi bedriver på Diskrimineringsombudsmannen, men det är på sin plats att göra en viss grundläggande faktakontroll innan så sker.

Karin Ahlstrand Oxhamre,
Chef för DO:s processenhet

Svar direkt:

Det är häpnadsväckande att en myndighet beskyller mig ”för oroande okunskap”, och hävdar att det finns flera faktafel i min artikel för att sedan inte kan peka på något fel.

”Det kan förvisso vara en offentlig aktör...” Ja, just det. Vilket det också var i de flesta av de redovisade fallen.

Annons

Sedan framförs att ersättningen är av ett annat slag. ”Med denna dubbla funktion är det självklart att diskrimineringsersättningarna ska bestämmas till ett högre belopp än brottsskadeersättningarna.” Eh, nej, det är det sannerligen inte, det borde faktiskt vara precis tvärtom. Vilket är budskapet i ledaren.

DO påstår att jag är okunnig och kastar faktafel omkring mig. Frågan är till vilken myndighet detta ska anmälas och vilket belopp som ska utdömas så att DO avskräcks från att återkomma med dylika kränkningar.

Petter Birgersson, politisk redaktör Ystads och Trelleborgs Allehanda

Annons
Annons
Annons
Annons