Bo Pellnäs: Det moderna kriget ställer nya krav
För alla försvarsbeslut är förutsättningarna komplexa. De militärer som formulerar förslag till utveckling på kanske tjugo års sikt har alla en rad begränsningar. Kanske låsta av sina erfarenheter, av lojaliteter till vapengrenar inom försvaret, fel bedömningar av vad som är politiskt möjligt att nå, fel antaganden av dem som bedömer teknisk utveckling och ett otal andra förhållanden som leder fram till att det försvar man förespråkar blir illa anpassat till den reella omvärldsutvecklingen.
Minst lika komplicerad är den politiska beslutsprocessen, ofta knuten till lokala intressen. Försvarsfrågor kopplas lätt ihop med andra politiska problem och blir del i en större kompromiss. Slutligen håller vi liv i en vapenindustri som levererar få enheter till höga priser.
Det är nu tydligt att artificiell intelligens (AI) kommer att integreras i en rad vapensystem. Frågan är hur långt man kan, vågar eller bör överlämna komplicerade beslut till datoriserade kretsar i olika vapen. Beslut om vapeninsatser bortom mänsklig kontroll reser moraliska frågor som måste få ett bra svar. Högst sannolikt revolutionerar AI teknisk underrättelsetjänst och skapar stora problem och lika stora möjligheter både vad gäller kryptering som signalspaning.
En mycket aktuell fråga är en anskaffning av drönare. Den ukrainska arméns ”hemmasnickrade” drönare, som används med god effekt, både som ”fotospanare” och som vapenbärare, kanske mest har nyhetens behag. Billiga men effektiva motmedel borde vara möjliga att snabbt ta fram. Värre blir det att möta hela svärmar av drönare med AI-styrda målsökare. Fortfarande kanske relativt billiga att framställa. I en sådan svärm kan några eller tillräckligt många omedelbart välja insats mot vapen som öppnar eld, medan andra fortsätter mot initialt programmerade anfallsmål.
Mer sofistikerade drönare närmar sig och överskrider säkert gränsen till förarlösa stridsflygplan.
Nato-anslutningen kommer i grunden att påverka vår egen långsiktiga försvarsplanering och val av vapensystem. Natos krav men även europeiska ställningstaganden får troligen direkta återverkningar på vår flygindustri.
Hur mycket och i vilka avseenden vår försvarsutbildning påverkas återstår att se. Grundläggande pilotutbildning sker redan i Italien med svenska lärare. Teknisk utbildning och viss högre chefsutbildning kan säkert ske i andra länder. Det är min bestämda uppfattning att de bindningar, som nu oundvikligen bör och måste ske med USA, ur fortsatt säkerhetspolitisk synvinkel bör balanseras med ett direkt samarbete med Tyskland.
Även om Nato förblir en fungerande och trovärdig organisation är omsorgen om vårt eget land och våra egna intressen till syvende och sist försvarets viktigaste uppgift. Det finns en avgörande kärnverksamhet som varken kan eller bör leasas.
Bo Pellnäs är säkerhetspolitisk kommentator
