Det europeiska folkets tjänare
Det lät onekligen märkligt när det för några år sedan rapporterades i nyheterna om att Ukraina var på väg att få en president som valts efter att han spelat president i en humorserie. När man tittar på serien blir det något enklare att förstå. ”Folkets tjänare” som den heter på svenska går nu att se på SVT Play. Det är en ung Volodymyr Zelenskyj vi ser. Han spelar en lärare som får ett missnöjesutbrott över sakernas tillstånd i stort och smått. Det spelas i lönndom in av en elev som lägger ut det på nätet. De ärliga orden om landets styre uppfattas som befriande och en dag vaknar gymnasieläraren upp som folkvald president.
Serien skildrar med humor ett land som är hårt innästlat i korruption, där politikers främsta uppgift är att fördela attraktiva tjänster till egna vänner och släktingar, samt krama så mycket pengar som möjligt ur de omvärldsledare man försöker vara vänligt inställd till. Den nye presidenten ska göra upp med det och bli en ”folkets tjänare”, en som förverkligar drömmen om en riktig, västlig demokrati som vi föreställer oss den när den är som bäst. Den nye presidenten ska behålla sin genuina identitet, som en bland alla ukrainare, som talar till folket för att han är en av dem.
Ett omöjligt uppdrag? Snart blir väl alla en del av systemet de en gång kom till makten som kritiker av? Humorn är, som så ofta, ett effektivt sätt att visa upp det egna samhällets absurda och sämsta sidor. Normalt hade denna serie varit enbart en angelägenhet för det ukrainska folket. Nu kan även svensken skaffa sig en uppfattning om hur det ukrainska samhället såg ut i satirikerns ögon, vilket kan vara väl så sanningsenligt och bildande som den mest seriösa litteratur på området. Det som speglas är ett Ukraina som står inför möjligheter och hot beroende på vägval.
Ja, verkligheten kom att överträffa tv-manuset. Zelenskyj fick inte göra sina val, han hann inte övertyga Europa och väst om landets tillhörighet och förmåga att anpassa sig till kraven. Och de västliga ledarna var inte tillräckligt införstådda med vilket akut hot Putins Ryssland utgjorde mot Ukrainas existens. Som president utanför tv-studion kom Zelenskyj att överleva den attack som riktade sig direkt mot honom med syfte att ersätta presidenten med en Kreml-kasperdocka.
Genom att överleva, genom att stanna kvar och inte lämna landet vid den fullskaliga invasionen, kom Zelenskyj att på ett äkta vis bli folkets tjänare. Långt borta är tv-seriens trevande historielärare som med valnötter i kinderna övar sin förmåga att tala tydligt som nyvald president. Till snart varje demokratisk församling av någon betydelse har nu Zelenskyj talat med sådan naturlig övertygelse att ingen normalt funtad människa kan lämnas oberörd. Vem som har den moraliska rätten på sin sida är uppenbart. Alla applåderar. Och alla – förhoppningsvis – skäms lite extra för att man vet att ingen har gjort tillräckligt.
Den tröttare, grånade, äldre Zelenskyj har gått genom ett helvete, han försöker leda sitt land genom helvetet och mot djävulen. Det är nu som omvärlden avgör vad som ska hända med hans land. Och det är nu som omvärlden avgör hur ukrainarna ska se på väst, och vilka vägval Zelenskyj kommer att göra sedan, efter att Ukraina har vunnit. För något annat alternativ finns inte. Folkets tjänare är just nu hela Europas tjänare. Han måste få allt stöd. Vi vill inte veta vad läraren i tv-serien, den unge Zelenskyj, skulle ha kallat oss alla i väst om han visste att vi lät gasen flöda och inte kom till full undsättning i tid.
