Naod Habtemichael: Den som hotar undergräver demokratin
I sin nya bok ”Också Annie” (Forum 2023) skildrar Lööf sina politiska framgångar och personliga motgångar – men också baksidan av att vara en av Sveriges mest profilerade politiker. Det som tog sig uttryck genom gränslösa påhopp och kommentarer i såväl sociala medier som vykort i brevlådan.
De hatiska budskapen som riktas mot politiker sträcker sig tyvärr till betydligt fler än partiledare. För många folkvalda, inte minst på kommun- och regionnivå, har påhoppen vuxit och utgör i dag ett återkommande inslag. Den senaste undersökningen av Brottsförebyggande rådet visade att var fjärde politiker har blivit utsatt för hot, trakasserier eller andra brott under 2020.
Att politiker blir brottsoffer på grund av sina förtroendeuppdrag och en vilja att förbättra samhället är förkastligt. Men problemen är betydligt större än så. En attack eller ett uttalat hot mot en politiker är inte bara ett hot mot en enskild individ, utan ett hot mot demokratin som sådan. Främst eftersom folkvalda inte sitter i politiska församlingar och representerar sig själva. De bär sitt förtroende från varje väljare som har satt ett kryss intill deras namn och partilogga.
Hoten kan även leda till ett demokratiskt underskott. Som till exempel att politiker undviker ta vissa debatter eller diskutera specifika frågor på grund av en rädsla för vilka hot som sannolikt är att vänta. Risken är att vi får politiker som upplever sig tvungna att idka självcensur snarare än att vara pådrivande för att lösa viktiga samhällsproblem.
En annan aspekt av vad det skadliga klimatet kan leda till är att färre personer väljer att engagera sig partipolitiskt.
”De tar inte hänsyn till att politikern som de hör av sig till är en människa av kött och blod.”
Sett till de ökade hot och det personliga agg som våra politiker möter, är det viktigt att diskutera vilka som ligger bakom sådana meddelanden. Det är inte alltid de personer som vi förväntar oss, skriver Annie Lööf i sin bok. Den gängse bilden är att extremister och ensamvargar står för en stor andel – och det gör de. Men samtidigt utgörs en förvånande stor andel, enligt Annie Lööf, av personer som verkar leva helt vanliga liv. Det handlar om föräldrar, morföräldrar, engagerade farbröder. Människor som verkar ha sunda förhållanden i övrigt, men som verkar tappa allt vett när de sitter bakom ett tangentbord. De tar inte hänsyn till att politikern som de hör av sig till är en människa av kött och blod och att det hat de häver ur sig får konsekvenser för hela samhället.
