GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bostadskrasch är ett farligt symptom

Tvärstopp för bostadsbyggandet är en illavarslande signal på flera sätt.
Ledare • Publicerad 5 december 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Billigare nu – men färre har råd.
Billigare nu – men färre har råd.Foto: Christine Olsson

I en kommentar på sociala medier framförs budskapet att en krasch på bostadsmarknaden är önskvärd, då det kommer att göra att bostäderna blir billigare och fler som inte har haft råd med egen bostad kommer att få det.

Det kan förefalla logiskt att lägre priser medför att något blir mer tillgängligt för fler. Problemet med bostadsexemplet är att priserna faller på grund av att räntor och elpriser stiger så att lånekalkylen spricker. Färre nya bostäder kommer att byggas. Vilket alla inser inte bidrar till att fler får bostad. Motsatsen gäller.

Mycket tyder på att nybyggandet sjunker drastiskt. I Boverkets senaste prognos från oktober tror myndigheten på att cirka 45 000 bostäder ska påbörjas nästa år, att jämföra med 60 000 i år och 71 000 förra året. Boverket markerar att prognosen är ytterst osäker.

Boverket räknar exempelvis med att antalet nyproducerade småhus nästa år kommer att sjunka från 13 500 till 10 500. När småhustillverkarna själva tillfrågas ger de en ännu mörkare bild över situationen just nu. Joakim Henriksson, vd på Obos som säljer Smålandsvillan och Myresjöhus, säger till SvD 28/11: ”Jag får gå tillbaka till tidigt 90-talet för att hitta en situation som liknar den vi befinner oss i nu.” Konkurrenten Anebyhus säger i samma artikel att företaget inte sålt ett enda hus till en privatkund sedan september. Kent Johansson, vd på Älvsbyhus, ger samma bild: ”Jag har jobbat här i fyrtio år och aldrig upplevt något i närheten av detta — med kraftiga prisuppgångar och hög inflation.”

När det gäller flerbostadshus låter det minst lika dystert. Lars Weiss, kommersiell direktör vid Veidekke säger till SvD (2/12): ”Skulle Boverket mäta de faktiskt startade byggena, till exempel i de 20 största kommunerna, så skulle vi se andra siffror. Hösten 2022 har nya påbörjade byggen fallit med 70 procent.” Skanskas Sverige-vd talar om ett ”blodbad”.

Det tyder på att Boverkets rapport från oktober redan är obsolet, föråldrad. Den hastiga förändringen kan på kort sikt innebära att priserna faller rejält, att det går att göra förmodade klipp. Men det hänger då på att man har rejält med kontanter och inte behöver låna. Något som sällan är fallet för den ungdom som inte hade råd med en bostad före kraschen.

Alla byggbolag och alla större bostadsprojekt planerade för de närmaste åren påverkas av osäkerheten. Det återstår att se hur effekterna blir för exploateringarna av hamnområdena i Ystad och Trelleborg.

Tvärnitar på bostadsbyggnadsmarknaden är en allvarlig signal om att flera dåliga faktorer samspelar. Det är kombinationen av snabbt höjda räntor, en högst osäker elmarknad, ett stort antal inrapporterade företagskonkurser och hotande ekonomisk nedgång som är illavarslande. Södra Sverige är extra utsatt på en del av punkterna. Det är något betydligt värre än höjda räntor på grund av högkonjunktur.

Tyvärr betyder inte prisnedgången på bostäder att det blir lättare för unga eller andra som saknar stort kapital att få bostad. Det enda botemedlet mot bostadsbrist är att det byggs mer och att ekonomin i stort växer så att fler får arbete. Till det hjälper varken subventioner eller bidrag.

Petter BirgerssonSkicka e-post