Malin Lernfelt: Börja i rätt ände med med minoritetsspråken
Fler ska ha rätt till undervisning i nationella minoritetsspråk. Det har regeringen bestämt. “Alla barn och ungdomar som tillhör en nationell minoritet ska ha möjlighet att bevara och utveckla sin kultur, sitt språk och sin identitet, sade skolminister Lotta Edholm (L) vid en presskonferens häromdagen.
Regeringen går nu vidare med en proposition som ska mynna ut i att det från och med 1 januari 2024 inte längre ska ställas krav på förkunskaper för att ha rätt att läsa nationella minoritetsspråk på gymnasienivå. I dagsläget ska alla elever i grundskolan som tillhör en nationell minoritet erbjudas undervisning i “sitt” språk (finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska). Det krävs inte att barnet talar språket hemma eller har några som helst förkunskaper. På gymnasieskolan däremot behöver den elev som vill läsa ett nationellt minoritetsspråk kunna visa att han eller hon har grundläggande kunskap i språket det handlar om.
”Trots det välmenande anslaget är risken dock stor att detta får den katastrofartade situationen ute i kommunerna att eskalera.”Malin Lernfelt
Tanken är god. Enligt skolministern upptäcker en del ungdomar med anknytning till de nationella minoriteterna först i gymnasieåldern att de har ett språk, en identitet och ett kulturarv i sin familj som är värt att värna och bevara och då ska de också få en chans att göra det.
Trots det välmenande anslaget är risken dock stor att detta får den katastrofartade situationen ute i kommunerna att eskalera. I dag är det för många barn och deras familjer en hopplös kamp för att få tillgång till undervisning i minoritetsspråk. Det spelar ingen roll att barnen har lagen på sin sida, kommunerna gör i princip allt för att krångla till det och försvårar mer eller mindre medvetet för eleverna.
Minoritetsspråksundervisningen kan ges flera mil bort dit det är svårt för barnen att ta sig. Likaså schemaläggs de mitt under den ordinarie skoldagen så att det blir omöjligt för barnen att delta. Ett annat stort problem är att man blandar barn i olika åldrar med olika förkunskaper hej vilt. Den som talar flytande men hamnar i samma “klass” som de som har noll förkunskaper lär sig knappt någonting. När regeringen öppnar även gymnasiet för de senare kommer detta bli ännu vanligare.
Om regeringen på allvar vill stärka minoritetsspråken vore att allra bästa att införa viten för de kommuner som inte följer lagen och underlåter att erbjuda minoretetsspråkundervisning i närområdet, efter ordinarie skoltid, på en tillfredsställande nivå. I annat fall riskerar gymnasister utan förkunskaper att tränga ut tvåspråkiga grundskoleelever från undervisningen.
