Annons
Ledare

Bo Pellnäs: Bo Pellnäs: Vad kostar det att invadera Gotland?

Jämfört med bara för något år sedan har priset för att anfalla Gotland blivit högre. Sannolikheten för att råka i strid med svensk militär har ökat.
Bo Pellnäs
Publicerad 11 januari 2018
Bo Pellnäs
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Bo Pellnäs
Bo Pellnäs

Någon skymningsoperation med enheter som söker nödhamn eller agerar utifrån andra lögnaktiga premisser är nu knepigare att genomföra. Alla kommer att se att det rör sig om en regelrätt invasion, i strid mot internationell rätt.

Vad skulle ryssarnas säkerhetspolitiska kostnader för ett anfall kunna bli?

Annons

Det första är att Sverige går med i Nato, nu även om Finland tvekar att följa efter. Nato:s styrkor i Baltikum förstärks. Då också för att gruppera förband mellan Kaliningrad och Vitryssland. Ryssland riskerar alltså att landförbindelserna med Kaliningradområdet spärras. Här föreligger ett ryskt dilemma.

Ett anfall mot Gotland är strategiskt kopplat till Kalingrad och borde samordnas med ett begränsat angrepp in i Litauen för att säkra förbindelserna till enklaven. Men då kommer man i direkt konflikt med Nato, något som kan undvikas om man enbart satsar på Gotland. Tidsmässigt är detta ett möjligt agerande även om en konflikt med Nato skulle ses som oundviklig. Man får viss tid på sig att se hur USA reagerar och innan Nato hinner föra substantiella resurser till de baltiska staterna.

Risken att USA och Nato direkt går i krig med Ryssland för Gotlands skull är liten. Kostnaderna utgörs i stället av en Nato-förstärkning i området, en trolig tysk upprustning och en accelererad återgång till det kalla kriget. Ryssland riskerar även fler och drastiska sanktioner som gör dess redan hårt ansträngda ekonomi än värre.

Vinsten är att man i luften och till sjöss kan hota och hejda transporter till och från den svenska östkusten, Finland och de baltiska staterna. Gotland skulle också kunna utnyttjas som en rysk förhandlingspant beroende på omvärldens reaktioner.

Våra egna möjligheter att påverka läget är små om vi väl har förlorat Gotland.

Därför bör vi målmedvetet förstärka vårt förvar av ön. Ett starkare försvar tvingar en angripare att sätta in fler resurser, att göra längre förberedelser och därmed får vi kanske en viss förvarning. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle väsentligt öka priset i en rysk kostnadskalkyl.

Ett slutligt svar på frågan i rubriken borde vara att ett angrepp mot Gotland är tänkbart först om spänningarna i Östersjöområdet leder till en rysk uppmarsch och stora Nato-förstärkningar. Problemet med sådana kostnadskalkyler är att stormakter alltför ofta räknar fel. Som Hitler före anfallet mot Ryssland eller Chrusjtjov med utplaceringen av kärnvapenmissiler på Kuba.

Risken finns dock att grava incidenter med Nato i Östersjön eller runt Kaliningradområdet triggar Moskva till en styrkedemonstration med en aktion mot Gotland. Ännu under flera år kan det gå fort och ske med små resurser.

Bo Pellnäs

Annons
Annons
Annons
Annons