Ledare

Bo Pellnäs: Fördömanden efter Salisbury, mummel i Berlin

Gästkrönika Artikeln publicerades
Bo Pellnäs
Bo Pellnäs

Tysklands slappa attityd mot Ryssland är illavarslande.

I mars 2018 genomfördes i England ett mordförsök på den ryske GRU-överlöparen Skripal och hans dotter som båda bodde i Salisbury. Förövarna blev omgående identifierade och med hjälp av bilder från övervakningskameror kunde britterna ganska detaljerat klara ut var de hade varit och hur de hade rört sig. De var båda officerare i den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Deras pass med falska namn var utfärdad av den ”central” som sköter sådana ärenden för GRU:s räkning.

Ryssland förnekade mordförsöket. Den brittiska regeringen reagerade kraftfullt. Man pekade omgående ut Ryssland som förövare och fick till en gemensam aktion i västvärlden. Totalt utvisades 129 ryska diplomater varav 56 från EU och 60 från USA.

I september 2019 kom en ryss vid namn Sokolov farande på en elcykel i Berlin, beväpnad med en Glockpistol och avlossade tre skott mot en i Tyskland asylsökande georgier, Zelikhan Khangoshvili. Två träffade huvudet och var direkt dödande. Mördaren for därefter till floden Spree där han kastade i en peruk, pistolen och elcykeln. Två ungdomar som observerade detta larmade polisen och Sokolov greps inom några minuter. Passet hade ett falskt namn och tycks ha varit utfärdat av samma central som försåg agenterna i London med deras pass.

Den mördade Khangoshvili hade ett förflutet i den tjetjenska motståndsrörelsen på hög nivå och var alltså ett jaktbyte för både Putin i Moskva och den tjetjenske ledaren Kadyrov i Tbilisi. Han hade förvägrats asyl i Tyskland och hade ett överklagande på gång.

Det har kunnat fastställas att ”Sokolov” till professionen sannolikt inte var officer i någon rysk säkerhetstjänst utan snarare yrkesmördare. Han tatueringar tyder på tidigare fängelsevistelser. Inom GRU är tatueringar förbjudna. Det kan vara Kadyrov som iscensatt mordet, men i så fall med den ryska statens fulla medverkan.

Tyskarnas reaktion har varit anmärkningsvärt återhållsam. Man lade visserligen så småningom skulden på Ryssland med nöjde sig med att utvisa två diplomater med trolig GRU-bakgrund.

Varför reagerar då britterna och tyskarna så olika?

Den tyska attityden gentemot Ryssland spelar roll. Det finns i Tyskland en politisk vilja att normalisera förhållandet med Ryssland. Den förstärks av att den andra ryska gasledningen till Greifswald snart kommer att vara färdigställd, trots protester från USA. Khangoshvili var därtill en rebell med ett våldsamt förflutet och inte alls önskvärd i Tyskland

Britterna har alltid varit skarpare i umgänget med ryssarna. Men den viktigaste orsaken till den hårda reaktionen är nog att man inte förmådde skydda en rysk överlöpare. Detta var ett allvarligt misslyckande för den brittiska säkerhetstjänsten. Vill man rekrytera nya ryska dubbelagenter och överlöpare måste man åtminstone se till att de överlever.

Bo Pellnäs