Blott Sverige svenska lösningar har

Det löftet från Stefan Löfven upprepade på onsdagens EU-toppmöte i italienska Milano. På sitt första uppdrag som statsminister på EU-nivå väljer Löfven alltså att visa hur Sverige ska vara bättre än alla andra. Det är också ett sätt att se på det europeiska samarbetet.

Men att lära av hur andra länder gör för att få ner arbetslösheten, det tänker han inte göra. Det osar svensk hybris: Vi ska vara världsbäst men bara genom våra egna lösningar.

Det var i sitt förstamajtal 2013 som Stefan Löfven lanserade partiets löfte om lägst arbetslöshet till 2020. För att klara detta beställde han en utredning som skulle ledas av nationalekonomen Mårten Palme. Uppdraget var tydligt, ”att studera de bästa exemplen på jobbskapande, utbildning och matchning internationellt”.

När Mårten Palme återkom i våras föll inte rapporten i god jord hos Stefan Löfven.

I utredningen konstateras att den stora utmaningen i Sverige finns i övergången mellan utbildning och jobb. I länder som till exempel Tyskland och Österrike fungerar det bättre tack vare en väl fungerande lärlingsutbildning. Därför borde det vara naturligt att lära av dem.

Men Löfven valde att lägga utredningen på hyllan. Istället vill Socialdemokraterna att jobb ska skapas genom att fler ungdomar ska få mer utbildning, de ska till och med tvingas att gå i gymnasiet. Om unga människor hellre vill söka jobb? Nej, det går inte för sig.

Tyvärr Löfven, det är andra tider nu. Det duger inte att stänga ute omvärldens idéer från den svenska arbetsmarknaden.

Frågan man måste ställa till Stefan Löfven är varför han vill jämföra sig med övriga EU om han inte vill ta intryck erfarenheterna från andra länder i Europa. Något vettigt svar har hittills inte kommit.