Bo Pellnäs: Blir Ryssland en kinesisk vasallstat?
Man bör inte lita för mycket på säkerhetspolitiska kommentatorer! Många lyssnar på statsmän som alltid säger det de vill att man ska höra. I bästa fall förstår man då vad de tiger om.
Historien, vägd mot teknisk och ekonomisk utveckling, är det fält där vi bäst finner det som gör framtiden möjlig att värdera, om än genuint osäkert. Studier av vad som sagts och vad som faktiskt gjorts är grundläggande för varje säkerhetspolitisk analys.
Ur ett europeiskt perspektiv finns nu två avgörande säkerhetspolitiska frågor. De hör samman men har ändå olika tidsperspektiv beroende på hur Kina reellt agerar. Kriget i Ukraina kan påverkas, mer eller mindre, men under en begränsad tid. Andra konsekvenser kan bli sekellånga.
”Ett Ryssland, med en ekonomi som Italiens, kan över tiden förvandlas till något av en kinesisk vasallstat om Putins politik framtvingar ett totalt brott med västvärlden och om man då hamnar i ett stort beroende av Kina.”Bo Pellnäs
USA varnar för att Kina förbereder ett militärt stöd till Ryssland. Kina däremot hävdar att man har en fredsplan, som när detta läses bör vara känt. Det ena utesluter inte det andra, men varje form av militärt stöd till Ryssland förlänger kriget och ökar motsättningarna med USA.
Det som talar för ett kinesiskt stöd till Ryssland är att kineserna möjligen får ett större spelrum i det egna närområdet, om USA dras djupare in i en europeisk konflikt. Kina kan också som villkor för sitt stöd tvinga fram långsiktiga avtal om gas- och oljeleveranser från Ryssland till låga priser. Detta är det kortsiktiga perspektivet.
Det långsiktiga är mer omvälvande. Ett Ryssland, med en ekonomi som Italiens, kan över tiden förvandlas till något av en kinesisk vasallstat om Putins politik framtvingar ett totalt brott med västvärlden och om man då hamnar i ett stort beroende av Kina. Den som hör Putins uttalanden måste tro att han, utan att egentligen avse det, pantsätter Rysslands framtid till Kina. Det skulle i det längre perspektivet kunna ställa oss i en ny värld med fasansfulla risker.
Men sätter man sig ner i Beijing och väger fördelarna med några dollars lägre pris på ett fat olja mot risken för djupa störningar i handeln med EU och alla de långsiktiga och existentiella problemen, så förefaller ett ryskt nederlag i Ukraina inte motivera ett djupare engagemang. För närvarande finns heller inga tecken på att kriget i Ukraina på något sätt påverkar USA:s resurser i Stilla havet.
Jag hoppas därför att det kinesiska stödet till Ryssland i huvudsak förblir verbalt, och att man nöjer sig med vaga löften om militära åtgärder i samband med att man lägger fram sin fredsplan. Den kommer inte att vara godtagbar för Ukraina i ett första skede och ger inte heller ett snabbt slut på kriget. Däremot skulle den kunna leda till att USA och Kina efterhand lyfter kriget in i en global process där fredsvillkoren till slut avgörs, kanske mot de krigförande parternas egentliga viljor.
