Annons
Ledare

Besparingar ersätter inte behovet av strukturreformer

I dag samlas regeringen för de avslutande budgetsamtalen på Harpsund.
Ledare • Publicerad 26 augusti 2011

Frågan är hur försiktig regeringen ska vara. Konjunkturinstitutet bedömde så sent som i juni att det finns ett reformutrymme på 30 miljarder kronor. När nya siffror från KI kom i går visar det sig att tillväxten har dämpats rejält – en lågkonjunktur står för dörren.

Exakt hur finansminister Anders Borg (M) bedömer det ekonomiska utrymmet får vi veta senare i dag, men redan i förra veckan blev det klart att skattesänkningar på 17 miljarder kronor senareläggs, samtidigt som sänkt restaurangmoms, som beräknas kosta 5 miljarder, nog ändå prioriteras. Hur mycket pengar återstår? Hur mycket är det rimligt att reservera för framtida konjunkturstöd? Mitt i en ekonomiskt turbulent period är det – inga jämförelser i övrigt – som om Borg mentalt har förvandlats till sinnebilden av Gunnar Sträng (S), med hängslen och livrem samt säkerhetsnål över plånboken.

Annons

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Tommy Waidelich fortsätter samtidigt på den inslagna vägen med högljudd kritik mot en sänkt restaurangmoms, trots att just detta var ett löfte i det rödgröna valmanifestet förra året.

Till skillnad från regeringen menar Waidelich att det inte behöver sparas mer. Det allvarliga ekonomiska läget gör tvärtom att det ska spenderas. Han vill lägga mer resurser på utbildning och infrastruktur.

Det är inte osannolikt att det blir just så. Även om det lär bli strid både om storleken och om detaljerna.

Ändå kan man förvånas över att högsta ekonomisk-politiska vishet hos oppositionen är att låtsas som om hela Sverige står under ett juholskt paraply, som om vi alla är osårbara och opåverkbara för världsekonomins stormar. På Dagens Nyheter debattsida skrev IF Metalls ordförande Stefan Löfvén i går att osäkerheten bara är något för finansvalparna att oroa sig över, att hela havet stormar påverkar inte kraven inför lönerörelsen.

Löfvén var ganska länge aktuell som tänkbar ny partiledare för Socialdemokraterna. Han hade passat. Han gör samma bedömning som S-ledningen under Håkan Juholt gör: finanskris eller inte, här ska det satsas. Huvudet i sanden.

Alliansregeringens stabiliseringspolitik har varit framgångsrik, inte tal om annat. Försiktigheten har hyllats internationellt. Ordning och reda, överskott framför skuldökning.

Under oroliga tider har politikerna att se till så att framtida handlingsutrymme inte kringskärs. Det var här många andra länder gjorde fel när de satsade stora medel i början av den förra krisen. När nästa våg kom fann de sig stå utan verktyg, skuldkrisen eskalerade.

Vad alliansregeringen däremot borde ha gjort är att initiera en nödvändig strukturreform för skattepolitiken. I stället har det lappats och lagats. Jobbskatteavdragen må fungera väl, men de ger olikheter i beskattningen som sticker i ögonen. Skattesystemet har blivit mer komplext, när det i stället borde ha förenklats.

Den pågående översynen av företagsbeskattningen borde breddas till hela skattesystemet. Sådant kan man också diskutera på Harpsund.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons