GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Beredskapsskatten är en bluff

Låt dig inte luras av talet om en beredskapsskatt, det finns inga öronmärkta skatter i det svenska skattesystemet. Och staten har ingen brist på pengar, däremot på prioriteringar.
Ledare • Publicerad 29 juli 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Försvarsminister Peter Hultqvist (S).Foto: HENRIK JANSSON

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vädrade i veckan återigen förslaget om en ”beredskapsskatt” för att finna finansiering till försvarsmaktens anslagsökningar.

Det kan ju låta rimligt med tanke på den helt nödvändiga upprustningen av det svenska försvaret. Men låt dig inte luras. I det svenska skattesystemet är huvudregeln i både statlig och kommunal beskattning att pengar aldrig är öronmärkta för ett visst ändamål.

Alla skatteinkomster till respektive offentlig instans läggs i en hög för att sedan delas ut till olika ändamål. Det finns således ingen särskild skolskatt, universitetsskatt, sjukvårdsskatt, försvarsskatt eller barnomsorgsskatt. Varför skulle just försvarets finansiering behöva en särskild skatt?

Man kan inte leva på utgifter sa försvarsministern vidare. Men det är just vad svenska politiker kan göra – ett bra tag. Det svenska skattetrycket, på 42,5 procent 2021, är fortfarande bland de högsta i världen och det saknas sannerligen inte utgifter att spara in på.

”Träffande, men skrämmande, har Sverige därav liknats vid FN-systemets jultomte.”
Anders Gustafsson

I år uppgår det svenska internationella biståndet till cirka 50 miljarder kronor. Lilla Sverige är exempelvis en av de större bidragsgivarna till FN-systemet. Omkring 16 miljarder kronor betalas ut in blanco till olika internationella organisationer, främst FN. Träffande, men skrämmande, har Sverige därav liknats vid FN-systemets jultomte.

I en studie från millennieskiftet av nobelpristagaren Elinor Ostrom granskades Sidas budgetarbete. Många anställda uppgav att de kände press att göra slut på anslagen för att visa att pengarna behövdes. Och häromåret menade Sidas generaldirektör Carin Jämtin att det var en ”utmaning” att göra av med alla biståndspengar när biståndsbudgeten automatiskt skrevs upp på grund av tillväxten (TT den 24 oktober 2017).

Eller spara in på alla de pengar som förfuskas i våra välfärdssystem. Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, uppskattade 2019 att cirka 18 miljarder kronor av våra gemensamma pengar varje år betalas ut felaktigt. Ungefär hälften av dessa bedömdes orsakas av fel som man misstänkte var avsiktliga.

För att inte tala om hur offentlig sektor svämmar över av allehanda byråkrater.

Mellan år 2006 och 2019 ökade exempelvis antalet statliga tjänstemän som arbetar inom information och kommunikation med 46 procent, enligt en studie från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2021). Tusen och åter tusen tjänstemän avlönas av oss skattebetalare för att informera och kommunicera med oss medborgare. Bara Lunds universitet hade 2019 130 anställda inom kommunikation!

Av en granskning av den ökande byråkratiseringen av vården i Svenska Dagbladet vid årsskiftet framgick att byråkratin har ökat exceptionellt mycket mer än det rekryterats vårdpersonal från 2008 till 2020 (SvD den 16 januari). Det blir fler och fler som styr och ställer samtidigt som det är svårt att få tillräckligt med händer och fötter på golvet.

Nej, i Sverige råder det ingen brist på utgifter att skära i. Dessutom, i ett läge där konjunkturen bromsar in, elpriserna rusar, räntorna stiger och inflationen är rekordhög behöver vi knappast göra det ännu mindre lönsamt att arbeta. Beredskapsskatten är inte bara en bluff, den är dessutom feltänkt.

Anders GustafssonSkicka e-post