Baylan lämnar bygget
Ibrahim Baylan sägs vara en av de ministrar som står närmast Stefan Löfven. Att Baylan aviserar sin avgång några veckor efter att Löfven gjort samma sak är kanske därför inte särskilt underligt. Fast beskedet sammanfaller med frågan om Cementas tillverkning på Gotland. Här har Peter Wennblad på Svenska Dagbladets ledarredaktion funnit att SGU på önskemål från näringsdepartementet väntade med att publicera en konsekvensrapport om effekten av ett stopp för cementtillverkningen. Oppositionspartierna har reagerat hårt på detta och det skulle potentiellt kunna leda till en misstroendeförklaring mot Baylan. Baylan själv menar att rapporterna inte innehöll något han inte kommunicerade med pressen.
Att vara socialdemokratisk näringsminister i en regering med Miljöpartiet har säkert sina besvärligheter. Hanterandet av Cementakrisen är inte det första Baylan fått bannor för. I november 2020 fick han kritik av konstitutionsutskottet för att inte på tre år ha behandlat en koncession för ett järnmalmsprojekt i Kallak.
Att näringsministern lämnar regeringen i en tid när det är osäkert hur fortsatt byggnation ska säkras under de kommande åren, samtidigt som efterfrågan på bostäder är mycket stor, ger ett svajigt intryck. Någon anledning att titta i de högre nivåerna vid betygssättning av näringsministerperioden finns inte.
Baylans tidigare roll i Löfvens regeringar, som energiminister mellan 2014 och 2019, har inte heller lämnat några särskilt imponerande avtryck efter sig. Effektbrist är ett ord som har blivit allt mer frekvent under S/MP-regeringen. Den energiöverenskommelse som slöts 2016 mellan regeringen, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna, blev lika kortsiktig som man de senaste decennierna vant sig vid att svensk energipolitik är. Det är knappast enbart Baylans fel, men hans tid vid den viktiga posten har inte bidragit till att upprätthålla ett tillförlitligt elförsörjningssystem med hyfsat stabila priser för konsumenterna och tryggad tillgång för expanderande industri.
I sin långa politiska karriär har Baylan också hunnit med att bland annat vara skolminister i Göran Perssons regering. Baylan är bara en i raden av skol- och utbildningsministrar som suttit under en tid när svensk skolas generella rykte och förmåga har försämrats. Baylan kan inte hållas mer ansvarig än någon annan skolminister för det, men inte heller mindre.
Ibrahim Baylans politiska gärning summeras bäst med att han varit partilojal och ställt upp på de uppdrag han tilldelats. Som personlig resa har tiden i svensk politik varit framgångsrik för Ibrahim Baylan. Som pojke kom han till Sverige från Turkiet och det är självklart en stor sak att ta sig in i det nya hemlandets regering. Det politiska arvet hamnar mer på den fronten än på någon större reform med signaturen Ibrahim Baylan. Det är mer troligt än otroligt att Baylan så småningom dyker upp på någon myndighet som generaldirektör, eller något annat kommande regeringar finner passande för en trogen S-minister.
