Barn ska inte skiljas från sina föräldrar
Om paret bor i Sverige och den ena partnern kommer från utlandet – och saknar uppehållstillstånd – är huvudregeln i dag att han eller hon måste resa tillbaka till sitt hemland och söka uppehållstillstånd därifrån.
Det kan betyda många månaders separation från resten av familjen, trots att det i realiteten varit klart från början att uppehållstillstånd skulle beviljas.
Människorättsorganisationer, politiker och andra debattörer har under lång tid protesterat mot denna inhumana regel. Migrationsverket har också krävt en ändring.
I somras såg det äntligen ut som om regeringen hade lyssnat. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i augusti lovade migrationsminister Tobias Billström att reglerna skulle ändras. I en del fall ska föräldrar kunna söka om upphållstillstånd från Sverige, så att ”oskälig familjesplittring” undviks:
”När man på förhand vet att den som avvisas senare kommer att beviljas uppehållstillstånd, men att det kommer att ta lång tid, vara förenat med mycket besvär och innebär en långvarig separation från små barn framstår dagens regler som onödigt byråkratiska.”
Billströms löfte lät betryggande. Fast vad har det blivit av det?
I september lade Justitiedepartementet fram förslaget ”Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet”. Där föreslås att Migrationsverket ska kunna göra undantag från regeln att man måste söka asyl från utlandet om ett barn under ”icke obetydlig tid” riskerar att skiljas från en förälder.
Det är helt klart en förbättring jämfört med tidigare regler. Men enligt Ekot är 19 av 29 remissinstanser, bland andra Migrationsverket, Svenska barnläkarföreningen, Unicef och Barnombudsmannen kritiska till förslaget.
Haken är formuleringen ”icke obetydlig tid”. Än så länge är det nämligen ingen som vet vad det kommer att innebära i praktiken. I förslaget står att ”vad som är en inte obetydlig tid får bedömas utifrån vad som är normalt i den aktuella relationen”.
Det är knappast en glasklar regel. Vilken tidsperiod kan räknas som ”obetydlig” när en ettåring separeras från sin mamma eller pappa? En vecka? Ett halvår?
Eva Gullfeldt, rådman på migrationsdomstolen i Stockholm, konstaterar att formuleringen riskerar att leda till godtycklighet:
”Det innebär ju att det kan vara svårt att avgöra i ett enskilt fall vad som verkligen är en långvarig tid, eller en inte obetydlig tid.”
Asyl- och migrationspolitik är en komplicerad verksamhet, full av gråzoner och minerad mark.
Men i vissa situationer borde reglerna kunna vara enkla. När en asylsökande har minderåriga barn som bor i Sverige och uppenbart uppfyller villkoren för uppehållstillstånd borde ansökan kunna ske från Sverige – helt oavsett hur lång tid det skulle ta att få igenom en ansökan från hemlandet.
