Att granska granskarna

Den utbredda korruptionen i Göteborg hör dit. Men det som kommer fram i tv-rutan ger en version av verkligheten. Knäckebröd och vatten sätter hela bilden av Hälsans förskola. Den som undrar varför Hälsans förskola anställde egna kockar får inte veta det, inte heller hur 12 kronor i matbudget står sig jämfört med andra förskolor. Det hade varit intressant. Inte för att det med nödvändighet lett till slutsatsen att maten på förskolan var bra, men för att det hade gett tittaren mer kunskap.

Vi får inte heller veta mer om Nacka – den kommun som i hög grad utvecklat valfriheten för sina medborgare. Här försvann Hälsans förskola från kommunen, men ansvarigt kommunalråd pressades mest på varför det inte skedde tidigare. En intressant betraktelse skulle annars kunna vara att valfrihetssystemet fungerade.

När Uppdrag Granskning i ett program skulle leda i bevis att valfrihet i skolsystemet leder till segregation intervjuades rektorn för Minervaskolan i Umeå.

”De påstod att de ville skildra en skola som jobbar annorlunda (...) att vår skola skulle visa på motsatsen till vad vissa anser om att friskolor bidrar till segregation”, säger skolans vice vd Linda Björkman till Timbro Medieinstitut.

Intervjun kom i stället att handa om att Minervaskolan medvetet skulle ha sagt nej till vissa elever med besvärlig bakgrund. Minervaskolan spelade också in intervjun och kunde peka på felaktigheterna. Intervjun sändes inte.

”Hade vi lagt fram alla uppgifter direkt till dem så hade de kunnat ge efterhandskonstruerade förklaringar och vi vill ju ställa deras officiella bild mot vad vi kommit fram till i testet”, säger Axel Humlesjö, redaktör på Uppdrag Granskning.

Med andra ord: journalisterna vill ha ett bra citat från en överraskad rektor, inte ett klargörande svar om varför det blev som det blev.