GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sofia Nerbrand: Att få välja skola gör klassresan enklare

Det fria skolvalet ökar möjligheterna att bryta segregationen.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare – signerat • Publicerad 14 juni 2021 • Uppdaterad 16 juni 2021
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Än klappar hjärtat med friska slag, och den ljusnande framtid är vår.
Än klappar hjärtat med friska slag, och den ljusnande framtid är vår.
Foto: Gunnel Persson

Sommarlov! Många barn och unga får nu välbehövliga dagar för rekreation – och reflektion. Vad är bra och dåligt med den skola de går i? Har de lärt sig och utvecklats som de önskat under läsåret? Och är föräldrarna nöjda? Om inte, kan man byta till en skola man bedömer är bättre.

Innan det fria skolvalet infördes av den borgerliga regeringen 1992 var detta självklara i stort sett en omöjlighet. Barn gick i den skola som låg närmast hemmet. Punkt. Den som bytte utan att flytta möttes med misstänksamhet: Det var mobbningsoffer som fick undantag.

Boendesegregationen fick svåra konsekvenser för det uppväxande släktet. Föräldrars ekonomi och bostadsadress avgjorde möjligheterna till att göra en klassresa. Inte barnens ambitionsnivå, talanger eller pluggande. Detta glömmer många friskolekritiker bort när de skyller skillnaderna i skolresultat på just friskolorna.

I själva verket bidrar de tvärtom till mer likvärdiga livschanser. Friskolereformen har inneburit att utbudet på skolor med olika inriktningar har ökat markant och att även de som kommer från utsatta miljöer kan få gå på en skola som passar en bättre än den som man råkar bo närmast. I dag går 384 000 elever i en fristående förskola eller skola.

”Vi vill inte gå tillbaka till DDR-Sverige.”

Enligt en ny undersökning från Almega utnyttjar och uppskattar också en osedvanligt stor andel av föräldrar i så kallade utanförskapsområden det fria skolvalet (DN Debatt 8/6). Hela 92 procent av föräldrarna vet att de har rätt och möjlighet att välja skola och 19 procent av de svarande anger att deras barn går i en friskola, vilket kan jämföras med 15 procent av eleverna på riksnivå. 31 procent svarar att de någon gång har bytt skola åt sitt barn utan att flytta, medan 38 procent har funderat på att byta skola.

Det betyder att även de som inte har råd att köpa en bostad nära populära eller nischade skolor kan förbättra sina barns framtidsutsikter. Detta ska vi vara mycket rädda om, vi vill inte gå tillbaka till DDR-Sverige. Särskilt inte föräldrarna i utanförskapsområdena; 88 procent av dem tycker att det är viktigt att kunna välja skola.

Men nu pågår en politisk kampanj från vänsterhåll – inte sällan med utbildningsminister Anna Ekström (S) i spetsen – för att i praktiken undergräva det fria skolvalet. Det sker genom försåtliga förslag på sänkta ersättningsnivåer till fristående skolor, ifrågasätta att de gör ekonomiska överskott och ge dem skulden för skolsegregationen.

Så länge inte alla skolor – privata såväl som offentliga – kan erbjuda den utbildning, kvalitet och specialisering som elever och deras föräldrar kan kräva, givet skolplikt och höga skatter, måste de ha friheten att välja skola.

Sofia Nerbrand är politisk redaktör på Kristianstadsbladet

Läs mer