GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Återupprätta pliktkänslan

Hur ska pliktkänslan återupprättas hos fler?
Ledare • Publicerad 17 januari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Hur ska fler bli redo att försvara landet?
Hur ska fler bli redo att försvara landet?Foto: Tim Aro/TT

Från Försvarsmakten meddelas att det är svårt att få tillräckligt många värnpliktiga som klarar kraven för grundutbildning och olika befattningar. Sveriges Radio Ekot rapporterar därför att Försvarsmakten kan tvingas sänka kraven för olika befattningskrav inom värnplikten. Det kommer också att bli mer som förr, att de som uppfyller kraven men inte anger att de är motiverade kommer att få göra värnplikten ändå.

Det är få inom Försvarsmakten som trodde att värnplikten skulle lösa alla försörjningsproblem när det kommer till personal. Lika litet som andra arbetsgivare vill försvaret ha anställda som inte är motiverade, inte har rätt förutsättningar eller inte är lämpade. Det gäller även om värnplikten formellt är just en plikt och inte en anställning.

Samtidigt ger värnplikten en möjlighet att få ett bredare rekryteringsunderlag också till tjänster inom Försvarsmakten. Om det nu bara vore så att det intresset var tillräckligt högt hos dem som gör värnplikten. För många är värnplikten en merit, en erfarenhet, men inte ett givet spår in till en vidare karriär inom försvaret.

Tyvärr är det många verksamheter som har stora svårigheter att få intresserad personal. Bara inom Region Skåne finns just nu 691 tjänster utlagda på regionens hemsida. Varje dag läggs nya till. Yrkeskategorierna är många. Givetvis sjuksköterskor, läkare och undersköterskor. Men också receptionister, vaktmästare och medarbetare för service som att lägga upp mat och enklare städuppgifter. Pengarna för att anställa finns – men det är svårt att hitta människor som är villiga att arbeta, även inom yrken som inte kräver de mest långvariga och avancerade utbildningarna.

Hur ska detta lösas?

De sänkta kraven är förstås en metod. Liknande har föreslagits och praktiserats inom polisen, som i många delar ligger nära försvaret när det gäller vilka individer som efterfrågas. En omedelbar reaktion är att det är förkastligt med sådana sänkta krav. Det är också fallet om det handlar om individernas egen säkerhet och om säkerheten runt omkring dem. Samtidigt kan det finnas krav som kan uppfyllas med åtgärder. Styrka kan tränas upp. Språk kan förbättras. Mentala förmågor kan till viss del stärkas. Ingångskrav är trots allt något annat än utgångskrav. Åtminstone i teorin kan rätt utbildning göra att fler når slutkraven. Slutkraven måste dock alltid ligga på den nivå som är lämplig för respektive tjänst. Om de börjar gröpas ur blir det långsiktiga resultatet inte bara sämre yrkesutövare utan också att statusen kommer att sjunka och färre lämpade personer kommer att söka sig till yrket.

Det finns mycket arbetsgivare kan göra. Men allt är inte löne- och anställningsvillkor. Många yrken kräver också ett stort mått av pliktkänsla, där det är andra som kommer i främsta rummet. Försvaret av landet måste vara alert dygnet runt. Människor blir sjuka även på juldagen klockan 23. Även jobbiga barn har rätt till skola.

Det kan tänkas att ökat välstånd gör att det är svårare att frambringa den pliktkänslan hos tillräckligt många. Annat blir viktigare. Det är möjligt att krig, ekonomisk kris och andra svårigheter gör att den känslan av plikt får en större plats hos fler människor. Då kan det tyvärr vara för sent.

Petter BirgerssonSkicka e-post