Annons
Ledare

Åter till kärnfrågan

I dag möter USA:s president Barack Obama sin ryske kollega Dimitrij Medvedev i Prag.
Ledare • Publicerad 8 april 2010
Möts igen. Rysslands president Dimitrij Medvedev och USA:s president Barack Obama träffades på klimatmötet i Köpenhamn i december förra året.
Möts igen. Rysslands president Dimitrij Medvedev och USA:s president Barack Obama träffades på klimatmötet i Köpenhamn i december förra året.Foto: 
Foto: 

De båda ledarna träffas för att underteckna efterföljaren till avtalet om nedrustning av strategiska kärnvapen, förkortat Start.

För Obama, som i fjol hälsades som en rockstjärna i Tjeckens huvudstad när han målade upp visionen om en kärnvapenfri värld, är avtalet en framgång. Inte för att det sträcker så långt som man kunde hoppas, utan för att nedrustningsfrågorna satts på agendan igen. Att initiativet är efterlängtat märktes inte minst på att Obamas vision bidrog till att han rekordsnabbt – för snabbt – tilldelades Nobels fredspris.

Annons

I sitt tal till nationen i januari kallade Obama kärnvapnen för det kanske största hotet mot amerikanernas säkerhet, de två krigen i Irak och Afghanistan till trots. Men hotet inskränker sig inte endast till USA. En kärnladdning som detoneras av terrorister i London, Madrid – eller Stockholm – skulle få katastrofala följder. Och om krig mellan kärnvapenstater leder till att de yttersta vapnen kommer i bruk spelar det inte så stor roll vilka som är krigförande – alla blir offer. Frågan är i högsta grad av globalt intresse.

Det vore fel att tro att kärnvapenhotet upphört i och med Kalla krigets slut. Det har bara ändrat karaktär. I dag utgörs faran inte så mycket av terrorbalans mellan nationer som av att kärnvapen kan hamna i fel händer, även om Irans och Nordkoreas nukleära drömmar visar att hotet från stater inte tillhör historien.

Visionen om en värld utan kärnvapen kommer inte att förverkligas på mycket länge, men den krassa insikten får inte leda till att målet tappas ur sikte. Därför är det nödvändigt att nedrustningen fortsätter i kärnvapenländerna och att arbetet med att förhindra spridning intensifieras. Så länge kärnvapenländerna själva inte gör ansträngningar att minska sina arsenaler kan de inte med trovärdighet kräva av andra att inte skaffa kärnvapen överhuvudtaget. Och så länge som stridsspetsarna finns i tusental och åter tusental är risken för att de stjäls påtaglig.

Ett viktigt steg på vägen mot att hantera den här problematiken togs av Obama i veckan då den nya kärnvapenstrategin presenterades. Kärnvapnen ska spela en mindre framträdande roll i den övergripande försvarsförmågan i USA. Nya stridsspetsar ska inte utvecklas. De finns ju i överflöd redan. Presidenten går inte så långt som att säga att kärnvapnen enbart skall ha en avskräckande funktion, men slår ändå fast att de inte ska kunna användas mot länder som själva inte har kärnvapen och de som följer icke-spridningsavtalet. USA vill även gå vidare med att nedrusta kärnvapen som förvaras i lager och de mindre, taktiska laddningarna som löper störst risk att hamna i orätta händer.

I nästa vecka hålls ett toppmöte med fyrtiofyra länder i Washington om kärnvapensäkerhet och i maj hålls en stor icke-spridningskonferens i New York.

Undertecknandet av Startavtalets efterföljare i Prag är alltså bara ett av flera steg under våren för att göra världen säkrare. Förhoppningsvis är fler genombrott att vänta.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons