Arbete är den bästa vägen till integration
Tyvärr gäller det dock bara bland svenskfödda ungdomar. Bland de utrikesfödda har arbetslösheten under samma tid ökat med tre procent. Bland invandrade mellan 19 och 24 år saknar i dagsläget 19 500 ett jobb att gå till.
2008 var en femtedel av de unga invandrade arbetslösa, 2010 hade andelen ökat till en tredjedel. Siffrorna kommer från Statistiska centralbyrån.
Motsvarande problem syns i utbildningsstatistiken. Mer än var femte ung invandrad saknar gymnasiekompetens. Därför är det kanske inte så konstigt att långvarig arbetslöshet är dubbelt så vanligt i den gruppen än bland svenskfödda. Samtidigt bör betonas att bara fyra procent av de unga invandrade blir långvarigt arbetslösa, mot två procent bland de svenskfödda. Men med tanke på de senaste årens snabba ökning, och den ökande skillnaden, är det inte osannolikt att de blir fler framöver, om inte trenden kan vändas.
Delvis beror utvecklingen, enligt Arbetsförmedlingen, på antalet nyanlända. Utbildningsnivån bland dem som invandrar till Sverige i dag är sämre än för 20 år sedan. Men det räcker inte som förklaring, och framförallt är det ingen ursäkt. Nyanlända måste snabbt få det stöd som behövs för att kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Och de invandrade unga som har levt merparten av sitt liv i Sverige bör rimligtvis ha fått ett sådant stöd i skolan att skillnaderna mot övriga svenska ungdomar hunnit utjämnas.
Så borde det vara, men så är det inte. Skolan räcker inte – ger inte tillräckligt språk, inte tillräckliga kunskaper – vilket bevisas av att en femtedel av de invandrade unga inte får tillräckliga betyg. Alla som läst Maciej Zarembas serie om skolan i DN ser väl problemet. När läsförståelse tillåts handla om att lära sig rabbla meningslösa bokstavsramsor istället för, tja, läsförståelse, kommer de som inte har tillräckligt stöd hemifrån att slås ut. Och är du invandrad är dina föräldrar väl också det – och har därmed mindre möjlighet att hjälpa dig med läxan, därför att språket brister.
Industrisamhällets arbetskraftsinvandring ställde inga språkkrav. 1950- och 1960-talets invandrare från Italien, Grekland och Jugoslavien berättar om hur de kom till Sverige på måndagen, började på fabriken på tisdagen och lärde sig svenska allt eftersom. De jobben flyttades sedermera till Sydostasien.
Arbete är den bästa vägen till integration. Genom arbete blir du en del av, och bidrar till samhället. För många ungdomar går vägen till arbetsmarknaden via kontakter och föräldrar som fixar det där första sommarjobbet. Också detta är naturligtvis svårare för invandrade, vars närstående saknar ett sådant nätverk.
Lokalt och i liten skala finns redan många lösningar: mentorsprogram, praktikplatser, samarbete mellan skolan och det lokala näringslivet. Men parallellt krävs en skola som ger de rätta verktygen, till unga oberoende av bakgrund.
